mercoledì 4 gennaio 2017

Lugn uteritt i December - Passeggiata tranquilla a Dicembre

Det finns ett islandshäststall här i närheten som jag redan länge har velat prova på, men nu blev det äntligen av. Min väninna hade köpt som julklapp till sin dotter en timmes uteritt där för dottern, sonen och henne själv. Hon själv och sonen är alltså inga ryttare, medan dottern, Hilma rider. När jag fick höra om det blev jag genast ivrig att följa med med Carlotta ifall det skulle finnas plats. Och det gick att ordna, så det blev en lugn uteritt i December.
Stallet är litet och dom har 4 islandshästar och en stor shetlandsponny som kunderna kan använda.
Carlotta fick den största av islandshästarna, Totte (det riktiga namnet vet jag inte, dessa är de förfinskade namnen). Den var bara 5 år gammal, men lugn och trevlig. Kalle fick Rose, Pia-Maria Purri och Hilma shetlandsponnyn Donna. Jag fick rida 21-åriga Thokkadis som sades vara den piggaste av dom alla.
Thokki är dotterns träningshäst och man märkte att hon var mycket rädd om hästen och det tokiga var att hon många gånger varnade mig om att hästen kunde sticka iväg när som helst och att jag skulle vara på min vakt, att det var bäst att hon springer bredvid när vi töltar så den inte sticker. För mig kändes det inte alls så, pigg var den nog, men jag hade ingen sådan känsla att den kunde sticka iväg när som helst. Dessutom undrar jag hur de kan ge en sådan häst till en kund som dom inte ens känner. Faran att den skulle bli vild och upphetsad var inte heller så stor eftersom vi gick på en mycket lugn ritt för att Kalle och Pia-Maria hade ledare med sig. Någon liten bit tölt tog vi, men annars var det skritt.
Men förutom det verkade det vara ett trevligt stall och terrängen var mycket vacker, så på sommaren ska vi nog komma på nytt och kanske gå på en längre och mer fartfylld ritt. Det blev lite kallt om fingrarna i slutet av ritten när det började bli mörkt.


Jag och Thokki, Carlotta och Totte, Kalle och Rose, Hilma och Donna, Pia-Maria och Purri
 






Kaffe och varm choklad smakade efter ridningen- Caffé e cioccolata calda per riscaldarci dopo la passeggiata

Avevo sentito parlare di questo maneggio che organizza passeggiate, ma non c'eravamo mai andate. Poi la mia amica mi ha detto di aver regalato alla figlia come regalo di natale, una passeggiata a cavallo insiema a lei ed il fratello. Avevano prenotato la passeggiata per il giorno successivo ed all'ultimo momento ci siamo aggiunte anche io e Carlotta.
Il maneggio ha a disposizione dei clienti 4 cavalli islandesi ed un pony shetland. Dato che Pia-Maria e Kalle non montano, due dei ragazzi hanno accompagnato loro a piedi e naturalmente la passeggiata era molto tranquilla. Abbiamo fatto solo brevissimi tratti di tölt che è una andatura comodissima tipica dei cavalli islandesi.
Carlotta ha montato Totte, Kalle Rose, Pia-Maria Purri, Hilma il pony Shetland, Donna ed io Thokkadis. Thokkadis era il pony che utilizza la figlia della proprietaria per allenarsi ed era il più vivace di tutti. Secondo la figlia, se non stavo attenta, poteva scaldarsi e partire a mille all'ora. Io non avevo questa sensazione, sicuramente il pony aveva voglia di andare, ma non avevo difficoltà a tenerlo, soprattutto per il fatto che la passeggiata era molto tranquilla ed il pericolo che si scaldasse era minimo.
La prossima volta, se ci torniamo in estate, spero di fare una passeggiata un pò più lunga e con più tölt e magari galoppo. I dintorni erano molto belli e sicuramente adatti per fare le passeggiate a cavallo.

1 commento:

  1. Roligt att följa med era fortsatta hästäventyr :). Islandshästar är ju nåt alldeles speciellt, tycker jag. Även om varje häst är en möjlighet att knyta kontakt med en stor personlighet, om man bara har tid. Ha en skön fortsättning på våren! h. mymind (horsesinmind.blogg.se)

    RispondiElimina