Stallbyte - Cambio di maneggio

Det har hänt en hel del sedan jag senast skrev i januari. Den största saken är att vi bytte stall i medlet av januari. Orsaken till stallbytet var att vi behövde hjälp med vår unghäst. Vi flyttade nämligen till stallet där vi köpte Icoon och där stallägaren sa att han gärna skulle hjälpa oss att komma igång med den. Ur den synvinkeln sett så gjorde vi nog ett bra val tror jag. Hur bra vi annars trivdes också i vårt gamla stall så var situtationen där lite svår eftersom det har varit många ridlärarbyten redan efter att vi flyttade därifrån och det hade inte varit så bra nu när Sofia och Icoon ska lära känna varandra. När man byter ridlärare kan det ju redan vara svårt och i det här fallet ännu svårare. Berättar närmare i ett annat inlägg om de oskrivna och kanske också skrivna reglerna som gäller hästköp här i Italien när det gäller en minderårig som tävlar. Det är inte så okomplicerat!
Vårt nuvarande stall är inte lika stort och inte heller lika fint som det där vi var och det är också längre väg hit. Det som jag minst tycker om är att hagarna är mycket små och knappast kan kallas hagar alls, utan små inhängnader, medan de i vårt gamla stall hade ganska rymliga hagar och både Topaz och Danhill bodde ute. Här finns det ju vanligtvis inte så furstligt med utrymme för hästarna som det brukar finnas i Finland och Sverige och det är inte heller någon självklarhet att hästarna får vistas ute alls, men det är igen en annan historia.
Ridfältet är mycket bra med bra underlag som nästan aldrig blir i sådant skick att man inte skulle kunna rida där, inte heller om det har ösregnat. Med så bra underlag behöver man i det här klimatet faktiskt inget ridhus.
Det finns ett litet såkallat klubbhus där man kan sitta och värma sig och ta sig en kopp kaffe eller annat.
Stallägaren som också är hästförsäljare håller ridlektioner till mig och Sofia och hennes dotter till Carlotta. Carlotta får privatundervisning för det mesta, vilket ju är mycket effektivt. Hon saknar nog alla vännerna som hon hade i det gamla stallet. Jag får rida många trevliga hästar i och med att det hela tiden kommer nya. Nackdelen är förstås att man inte får fästa sig vid någon häst då den ändå kommer att bli såld snart eftersom det är försäljningshästar, så jag vet inte hur länge jag kommer att tycka om den här situationen. Men just nu njuter jag eftersom det i vårt gamla stall var lite si och så med nivån på hästarna jag fick rida. Så för tillfället är situationen helt bra.

Sono successe un pó di cose da quando ho aggiornato il blog l'ultima volta. La cosa più importante è che abbiamo cambiato maneggio. Il motivo è che avevamo bisogno di aiuto nella gestione del cavallo che abbiamo comprato. Non è semplice e al vecchio maneggio la situazione degli istruttori non era per niente stabile. Già da quando abbiamo cambiato un paio di mesi fa, ci sono stati diversi cambi di istruttori ed una situazione del genere non è l'ideale quando devi cercare di collaborare con un cavallo giovane essendo giovane anche tu. Siamo quindi andate al maneggio dove abbiamo comprato Icoon.
Sulla dinamica e le complicazioni che riguardano l'acquisto di un cavallo agonistico per un junior potrei scrivere un altro post, perché almeno dal mio punto di vista è tutto molto strano, ma di questo parlerò un'altra volta.
Il nuovo maneggio non è bello come l'altro, ed è anche più lontano da casa. Ma la cosa più negativa per me sono i paddock che sono minuscoli e fangosi e non abbiamo potuto tenere Icoon fuori neanche una volta.
Il campo è molto buono con un fondo che non si allaga mai, neanche quando piove tanto. Così con questo clima non si sente neanche la neccessità di un campo coperto, perché si può montare sempre, se non piove a dirotto.

Io e Sofia facciamo lezione con il proprietario del maneggio e Carlotta con la figlia. A Carlotta manca molto il gruppo che aveva all'altro maneggio, anche se si trova bene con l'istruttrice.
Io monto tanti cavalli e mi piace perché rispetto ai cavalli dell'altro maneggio sono di buon livello. Il lato negativo è che non ti puoi affezionare perché tanto il cavallo verrà venduto. Non so per quanto tempo mi potrà piacere questa situazione, ma in questo momento mi godo il fatto di montare cavalli buoni, non da scuola.
Sofia e Icoon hanno cominciato a conoscerci e collaborare molto meglio, quindi da quel punto di vista credo che la scelta del maneggio sia stato giusto in questo momento.