mercoledì 25 agosto 2010

Sommarens sista ridlektion i Finland

17.8 var det dags för vår sista ridlektion för den här sommaren på Talli Maxis. Vi fick privatlektion båda två med hästen Aino. Först var det Sofias tur. Aino tycktes vara lite på sin vakt när hon var ensam på fältet för hon stack iväg två gånger med Sofia för att hon blev skrämd för något. Den första gången var det visst ljudet på min kamera hon blev skrämd för, så jag tog inga bilder mer med systemkameran, utan tog bara med den lilla som är mer ljudlös. Men sedan blev hon igen skrämd för något när Sofia skulle lyfta galopp. Sofia hölls kvar på ryggen båda gångerna och lyckades stoppa Aino, men hon blev lite skrämd och ville inte mera galoppera. Då var lektionen i alla fall nästan slut och hon skrittade runt ännu och lugnade ner sig. Hennes sits hade blivit jätte mycket bättre nu. Roligt!
Sedan var det min tur och vi övade trav och galopp på cirkel och jag skulle hålla emot med yttertygeln och arbeta med innerskänkeln och ge efter och leka lite med inre tygeln och så småningom började Aino till sist tidvis arbeta bättre med ryggen. Roligt att märka, för hon brukar annars lätt hålla halsen ganska långt utsträckt. Jag var jätte nöjd med lektionen. Hoppas jag kan utnyttja något av det jag lärt mig också på hästarna i Italien, fast det är en lite annan ridstil där, så får se... 
L'ultima lezione quest'estate a Talli Maxis. Bello! Lezione privata sia per me che per Sofia. Abbiamo montato Aino tutte e due. Prima toccava a Sofia. Così da sola in campo Aino era un pò all'erta ed è partita due volte con Sofia perché si è spaventata di qualcosa. La prima volta era il suono della mia macchina fotografica e così ho fatto le foto solo con la piccola macchina fotografica e non con la reflex che ha un suono più alto. Poi un'altra volta alla partenza al galoppo e la seconda volta Sofia si è spaventata e non ha più voluto galoppare. Comunque è rimasta in sella ed è riuscita a fermarla tutte e due le volte. Ha migliorato il suo assetto tantissimo.
Poi era il mio turno e abbiamo lavorato con circoli in trotto e galoppo e con l'azione della redine esterna e gamba interna, mentre dovevo giocare con la redine interna e tenerla più leggera. Piano piano Aino ha ceduto un pò ed ha cominciato a lavorare, almeno a tratti, bene con la schiena. È stata una bellissima lezione! Adesso spero di riuscire a mettere in atto quello che ho imparato anche in Italia, anche se là il modo di montare è un pò diverso, quindi vedremo....

Ridning med systersdotters ponny

Här syns ett av mina stora fel bra på bild. Jag sänker lätt den inre handen lägre ner än den yttre och håller händerna för långt framme så att jag sitter framåtlutad. Jag fick prova på min systers dotters, Saaras ponny, Sälli. Hade alltså ingen ridlärare som sa något till mig och det var bra att Saara tog några bilder på mig, för där ser jag nu tydligt vilka fel jag gör. Så något konkret om min sits tror jag att jag har lärt mig under den här sommaren i Finland. Först CR-kursen och sedan Mervis timmar har verkligen hjälpt mig att bli medveten om mina fel. Och sedan det hjälper det jätte mycket att se sig själv på foton. Nu borde jag bara lära mig att korrigera dom här felen!
Sälli är en trevlig ponny. Han är stor och ganska kraftig och orkar bra bära en vuxen. Han är mycket pigg och känslig för sitsen. Man behöver bara luta bakåt så stannar han. Jag hoppade ett litet hinder och det tycks han tycka mycket om. Carlotta var med oss på stallet och hon fick också rida några varv så att jag ledde henne och hon var mycket nöjd! Stackars Saara hade så ont i ryggen så hon red inte den här gången, bara så mycket att hon red Sälli till ridbanan.


Ecco uno dei miei errori ben visibile in queste foto. La mano interna più giù rispetto all'altra e le mani troppo in avanti e così anche le spalle vanno troppo in avanti. Il corso di CR e le lezioni di Mervi mi hanno aiutato ad accorgermi di questi errori, ma ancora non riesco a correggerli da sola.
Ho provato il pony di Saara, la figlia di mia sorella. Sälli è un pony grande e robusto e può benissimo esere montato da un adulto. È piacevole da montare e molto avanti ma nello stesso momento sensibile, per fermarlo basta andare un pò indietro con il peso. Ho saltato un piccolo ostacolo e Sälli era molto contento di saltare. Dopo Carlotta ha fatto qualche giro su Sälli. Era felicissima!

lunedì 16 agosto 2010

Ridlektion på Clydesdale häst

13.8 ridtimme på Talli Maxis. Vi var fyra stycken på lektionen och Mervi funderade på vem som skulle rida vilken häst och till sist kom hon och sa att hon har tänkt att hon låter mig rida Leo. Vem är Leo, undrade jag, jo det var hennes Clydesdale hingst! Mervi är en av de få i Finland som föder upp Clydesdale och Shire hästar och jag skulle alltså kliva upp på 182 cm höga Hillside Lord Lyon! Undrade varför just jag som var den kortaste av oss fyra, men Mervi sa att hon ville låta mig uppleva det innan jag åker tillbaka till Rom! Det var ju nog verkligen en upplevelse. Tur att jag fick foton på det, då både Sofia, Daniele, Carlotta och min mamma var med eftersom vi direkt efter det skulle iväg till våra vänners sommarstuga. Leo har skolats till dressyrhäst på lätt A nivå och var mycket noga med hur man satt på honom. Hade man tyngden fel på något sätt så stannade han. Vi övade öppnor i trav och det var meningen att vi sedan skulle lyfta galopp, men det var så mycket att korrigera då vi alla var mer eller mindre sneda, så vi hann inte så långt. Hon gav mig ändå möjligheten att prova hur det var att galoppera med Leo och det var jag ju glad över. Också med Leo hade jag lite svårt att lyfta galopp och särskilt att hålla den och det berodde igen på min sits och på att jag börjar luta framåt i galoppen och inåt i kurvorna, då tyckte Leo att det kändes fel och han slutade galoppera. Men han kändes inte alls så stor när man satt på honom som från marken och hans gångarter var jätte mjuka.

Lezione a Talli Maxis. Oggi mi è toccato il cavallo della proprietaria del maneggio, Leo, uno stallone di razza Clydesdale! Di solito questa razza è usata come cavallo da tiro, ma Leo viene montato e Mervi l'ha addestrato al dressage! Prima ho pensato e detto, aiuto, sono la più bassa di statura tra le quattro persone adulte che facevano lezione e mi dai un cavallo che pesa 1000 kg ed è 182 al garrese, veramente imponente! Ma Mervi ha detto che voleva farmi avere questa esperienza prima di tornare in Italia ed effettivamente è stata una bella esperienza! Da sopra Leo non sembrava così grande come da terra. Ha i movimenti morbidi ed è molto sensibile. È particolarmente sensibile all'assetto, se sei un pò storto o con il peso troppo in avanti, si ferma. Abbiamo fatto esercizi di spalla in dentro al trotto e poi dovevamo partire al galoppo, ma Mervi aveva un bel pò da correggere nell'assetto, visto che eravamo tutte più o meno storte, quindi non c'era più tempo per galoppare. Sono riuscita a farlo bene un paio di volte cercando stare il più possibile al centro con il peso e non verso il movimento, come tendo ad essere. Mi ha chiesto se volevo provare comunque a galoppare con Leo, visto che non mi capiterà tutti i giorni di montare un cavallo del genere e naturalmente ho detto di sì. Anche le partenze al galoppo non erano facilissime e soprattutto non era facile mantenere il galoppo, perché il mio peso tende ad andare in avanti e così Leo smetteva di galoppare sentendo che non era tutto a posto. Il suo galoppo e trotto erano molto morbidi e piacevoli.
Dopo Sofia ha fatto 30 minuti di lezione di assetto che si fa alla corda per farti concentrare solo sull'assetto. Ha montato Aino. Mi sono piaciute di più le altre lezioni che Sofia ha fatto qui. Questo non era particolarmente efficace, sicuramente anche per il problema della lingua. Io facevo da interprete tra lei e l'istruttrice, ma sicuramente è meglio avere un contatto più diretto e immediato con l'istruttore. Carlotta che era al maneggio con noi oggi ha voluto fare due giri su Aino ed è stata accontentata. Era felicissima e la pazientissima Aino è stata molto coccolata dopo la lezione.
 Sedan hade Sofia en 30 minuters sitslektion i lina. Jag har tyckt bättre om hennes andra lektioner här, men det är förstås inte så lätt när det inte blir en så direkt kontakt mellan henne och ridläraren då hon inte kan finska och jag ska försöka översätta allt som ridläraren säger till henne. Carlotta ville sedan sitta på Aino och det fick hon. Hon fick gå ett par varv och var mycket nöjd.

domenica 15 agosto 2010

Koivurinteen talli

Eftersom det var en ganska lång tid till följande ridtimme på talli Maxis, så måste jag ju prova ett till stall i Fredrikshamn dit jag hade en rabattkupong. Det heter Koivurinteen talli och det var också en positiv upplevelse, skulle gärna gå dit flera gånger, men i sommar hinner jag inte. Vi var 5-6 stycken på lektionen, alla vuxna. Jag fick en stor häst som hette Hero. Han var trevlig, inte speciellt pigg, men inte heller motvillig på något sätt, utan när han fattade vad man ville att han skulle göra så gjorde han det gärna. I slutet av timmen började han också gå i riktigt fin form när vi hade galopperat på volt och övat lite öppnor i skritt och trav. Det hjälpte faktiskt att få hästen mer mottaglig för hjälperna och efter det blev han mycket mjukare och jag kände hur han började arbeta med ryggen. Tyvärr fick jag inga bilder på mig själv när jag red honom. Tog en bild på honom när han gick på följande lektion, men där har han huvudet i vädret precis som med mig först.
C'era un pò troppo tempo tra le mie lezioni a Talli Maxis e così ho prenotato una lezione in più provando ancora un altro maneggio a Hamina. Eravamo 5-6 adulti e ho montato un cavallo grande che si chiama Hero. Hero non era particolarmente vivace, ma lavorava comunque volentieri quando capiva cosa volevo da lui. Dopo un pò di galoppo in circolo e lavoro di spalla in dentro al passo e al trotto ho sentito che è diventato più morbido ed ha cominciato a lavorare bene con la schiena ed i posteriori. Un esercizio davvero utile per farlo ascoltare megli gli aiuti. Purtroppo non ho foto della mia lezione. Ho fatto una foto a Hero alla lezione successiva, ma nella foto lui va di nuovo con la testa per aria, come con me all'inizio della lezione. Mi è piaciuta molto la lezione anche in questo maneggio, l'istruttrice era brava ed attenta a correggere l'assetto.

sabato 14 agosto 2010

Sofia rider Aino och Pia rider Reino - Talli Maxis

5.8 var jag och Sofia igen på ridtimme i Talli Maxis. Sofia hade timme tillsammans med Renja och det var bara dom två den här gången. Båda ville rida Aino som är en lite mindre häst, men eftersom Renja förra gången fick rida den stora hästen Huu, så tyckte ridläraren Mervi att det var rättvist att Sofia skulle få prova på Huu och Renja Aino. Huu är mycket snäll, men stor och lite trög och styr man inte honom tillräckligt bestämt så försöker han gina och gå lite vart han vill. När han sedan kändes lite lat, så skänklade Sofia honom ordentligt så att han lyfte galopp. Jag försöker översätta Mervis råd till henne bäst jag kan, men det är inte alltid så lätt, så hon började till sist känna sig så osäker så hon brast i gråt när hon inte riktigt visste hur man skulle göra med hästen. Skänklade hon inte tillräckligt så travade han inte och skänklade hon för mycket så galopperade han. Renja gick med på att byta häst, så hon fick rida Aino resten av timmen och det gick mycket bättre.
Här rider hon Huu.
 Och sedan på Aino, som egentligen heter Queen. Hon är lättare att rida, mindre och mycket trevlig. Renja och Sofia fick öva att se skillnaden mellan snabbare och långsammare trav genom att trava en sträcka så hårt de kunde bakom en pall och tillbaka och sedan sakta av. I snabb trav fick de också trava förbi varandra, så det blev en tävling och det var riktigt roligt. Mervi är en mycket bra ridlärare, både för barn och för vuxna.
Här har dom travtävling.
 Il 5.8 abbiamo fatto lezione a Talli Maxis di nuovo. Prima Sofia con la cugina Renja. Erano solo in due a lezione. Siccome Renja l'altra volta aveva montato il cavallo più grande, Huu, questa volta toccava a Sofia. Lei, comunque, l'ha trovata un pò troppo grande e difficile, sicuramente anche un pò per il fatto che la lezione è in una lingua che lei non capisce. Io cerco di tradurre, ma non è tanto facile farle capire quello che le dice l'istruttrice. Huu non trottava e per farlo trottare gli ha dato un pò troppe gambe e così Huu è partito al galoppo. Dopo un pò Sofia è scoppiata a piangere e hanno cambiato cavallo e Sofia ha fatto il resto della lezione con la cavalla più piccola, Aino. Hanno fatto una specie di gara di trotto trottando velocemente dietro lo sgabello e tornare e poi rallentare e fare un giro di trotto di scuola. Un modo divertente di imparare ad aumentare e rallentare il trotto. Mervi è una bravissima istruttrice sia per bambini che per adulti.
Dopo era il mio turno e per fortuna avevo con me Sofia che mi faceva tante foto. Mervi mi ha dato un cavallo che si chiama Reino, un cavallo da dressage con il quale Mervi ha fatto gare a livello nazionale. Bene, mi sono sentita come una principiante. È un cavallo che non perdona gli errori da parte di chi sta sopra, ma appena fai le cose bene, ti premia. Ottimo per imparare. Alla fine ho cominciato a capire i miei errori di assetto ed altro e andava molto meglio. Tranne le partenze al galoppo e mantenere il galoppo andando sopra una barriera a galoppo di scuola. Come mi spostavo troppo in avanti con il peso, Reino smetteva di galoppare. Dovevo quindi cercare di stare indietro con il peso e seguire i movimenti del cavallo senza cadere nè da una parte nè dall'altra. E le mani, le mani le metto sempre troppo vicine al garrese. In Italia sento dire, le mani più giù, mentre qui mi dicono sempre di portarle più alte e con i gomiti ben piegati. Come mi mancheranno queste lezioni di dressage e la possibilità di montare cavalli di questo livello...

Sedan var det min tur. Jag fick fina dressyrhästen Reino som Mervi tävlar med på nationell nivå. Roligt att jag hade Sofia med som tog många foton på mig! Jag måste säga att jag kände mig som en nybörjare på Reino. Han förlät inga sitsfel, tyngden skulle sitta rätt och det skulle finnas stöd på yttertygeln, o.s.v., men lyckades jag en stund göra allt rätt så belönade han mig med att gå i fin form och mjukt. En härlig lärare alltså! Det gick bättre mot slutet, men jag hade problem med galoppfattningarna och att få galoppen att hållas när vi skulle galoppera över en bom i övningsgalopp. Min tyngd gick för långt fram och då slutade han galoppera. Jag skulle alltså luta bakåt, följa avslappnat med rörelsen, inte trycka hela tiden med skänklarna fastän han inte verkade hålla galoppen, o.s.v. En annan sak är händerna, dom har jag för nära manken och armbågarna för raka och då går förstås axlarna också framåt. I Italien får jag alltid höra ner med händerna, men här säger dom alltid att man ska ha en vinkel på armbågen och bära upp händerna lite ovanför manken. Oj, vad jag kommer att sakna dom här dressyrinriktade timmarna och att få rida så här fina och väl skolade hästar...

domenica 1 agosto 2010

Centered Riding

Förra veckoslutet åkte jag på Centered Riding kurs i Talli Witherslake i Virolahti. Jag hade tur för i sista minuten blev en plats ledig så jag kunde rida där, annars hade jag åkt dit och tittat på bara. Det var ca 50 km från mina föräldrars hem, så det var fint att kunna delta i kursen på riktigt. Dessutom fanns det möjlighet att övernatta där också och det gjorde jag. Det visade sig att vara en bra lösning, eftersom vägen dit var ganska lång och det blev också mera intensivt så. Man kunde fortsätta prata om det på kvällen också med andra som var lika intresserade av saken som jag. Toppen! Kursledaren hette Tanja Kortelainen. Vi hade terori, övade med bollar, gjorde gruppövningar och övade sedan till häst i grupper på två ryttare. Skulle ha varit roligt att få öva mera till häst, men det fanns inte tid till det när bara två åt gången kunde rida. Det var mycket givande att ha någon som helt koncentrerade sig på ens sits och många saker fick man försöka lära sig på nytt. Allas stigbyglar kortades av, hälarna ska inte tryckas så långt nedåt som man alltid har fått höra och foten ska längre in i stigbygeln än jag är van att hålla den, så man får ordentligt stöd av stigbyglarna och balansens hålls på rätt ställe i mitten. Så var det en massa annat som man borde försöka komma ihåg. Hoppas jag kan åka på en kurs igen i Italien. Jag har hittat en CR-instruktör i Toscana. Det finns bara två i hela Italien och Toscana är som tur så nära så jag kan säkert åka dit något veckoslut.
Jag fick rida en häst som hette Ikaros, en aning trög var han, men just perfekt och tillräckligt lugn för den här typen av träning där händerna bands fast för att man skulle ha dom i rätt ställning o.s.v.
Det blev förresten plötsligt en riktigt kall dag den första dagen. Det var bara 15 grader efter att ha varit över 30 och följande dag blev det nästan 30 och soligt igen!



Ho partecipato ad un corso di Centered Riding in un paesino ca 50 km da dove vivono i miei genitori. Qui ci sono ulteriori informazioni su questo metodo poco conosciuto in Italia. In Italia gli istruttori di CR, per il momento, sono solo due. Una di loro è in Toscana, per fortuna non tanto lontano da Roma. Spero di poter fare un'altro corso là un week-end. Il metodo è tutto basato sull'assetto centrale in sella ed è molto interessante sia per chi pratica salto ostacoli che per chi fa dressage. Sono stata fortunata perché si è liberato un posto all'ultimo momento e c'era anche la possibilità di dormire sul posto. L'ho fatto ed è stata un'ottima scelta, perché il corso finiva la sera e iniziava giorno dopo la mattina presto. Così ho potuto concentrarmi sull'argomento per tutto il week-end e la sera parlarne con le altre persone che partecipavano al corso.
Abbiamo fatto diversi tipi di esercizi da terra e sul cavallo utilizzando palloni, elastici, ecc.
Ho montato un cavallo che si chiamava Ikaros che era tranquillissimo e molto adatto allo scopo.
Il primo giorno del corso faceva all'improvviso proprio freddo, solo 15 gradi dopo gli oltre 30 del giorno precedente. Il giorno dopo c'era di nuovo il sole e quasi 30 gradi, stranissimo!