Finnhästen Veikko - Il cavallo finnico Veikko

Jag ville ta igen lite av all den tid då jag varit utan att rida så bara två dagare efter vår första lektion på Hepola hade jag bokat en till lektion. Den här gången fanns det plats bara för mig, men Sofia följde med och ta foton. Jovisst hade ridläraren kommmit ihåg att jag tycker om pigga hästar. Jag fick finska hästen Veikko (Joihurin Tähti) och med den hästen fick man koncentrera sig för fullt hela lektionen. Den ville helst rusa iväg med huvudet i höjden, så man fick ha en stadig yttertygel och rida den med benen hela tiden. Den hästen tyckte jag var så lämplig för mig som storlek också. Den skulle nog vara min favorithäst om jag kunde rida där och nästa gång skulle jag nog vara mer avslappnad än jag var nu. Jag lyckades nog slappna av och sammarbeta med den bättre i slutet av lektionen. Ridläraren berättade att den hade börjat skolas till ridhäst bara någon månad sedan fast den redan är 8 år.

Dovevo recuperare un pò di tempo in cui non avevo montato, quindi solo due giorni dopo la nostra prima lezione a Hepola ne ho prenotata un'altra. Questa volta c'era posto solo per una persona, ma Sofia è venuta con me al maneggio ed ha fotografato la lezione.
Sì, l'istruttrice si era ricordata che mi piacevano cavalli svegli. Con il piccolo cavallo finnico Veikko non dovevi rilassarti troppo e  dovevi lavorare tutto il tempo con redine esterna e gambe, altrimenti lui alzava la sua bella testa e partiva. Ma credo proprio che questo sarebbe uno dei miei cavalli preferiti se dovessi montare in questo maneggio e credo anche che dopo la prima volta in cui ero un pò tesa, la seconda già andrebbe molto meglio. Alla fine della lezione ho cominciato a trovare dei bei momenti di collaborazione con Veikko. L'istruttrice ha raccontato che Veikko viene montato solo da pochi mesi anche se ha già 8 anni e alla scuola viene montato solo a persone più esperte.

Vi får rida Sälli - Montiamo Sälli

Den 10.8 fick vi rida min systersdotters ponny Sälli. Den är väl just på gränsen mellan ponny och häst till mankhöjden, men så robust så den känns som mer som en häst än en ponny. För mig känns en sådan häst just lämplig, varken för liten eller för stor. Saara själv red den bara lite och lät sedan oss rida. Det var roligt. Den är trevlig och känslig och man kan rida mycket långt med med bara sitsen. Den lyfter inte heller galopp om man inte sitter rätt. Sofia klarade den också bra, fast den är ganska stark och ingen barnponny direkt, men hon har ju mycket ridvana redan. Till sist fick också Carlotta rida lite medan Sofia ledde den.

Il 10.8 abbiamo montato Sälli che è il pony della figlia di mia sorella. Per l'altezza al garrese sarà al limite tra cavallo e pony, ma è talmente robusto che avevo più la sensazione di montare un cavallo che un pony. È bravissimo e molto sensibile all'assetto. Se non hai la il peso nel modo giusto non parte al galoppo. Anche Sofia l'ha montato e l'ha gestito bene, anche se è un pony molto forte e quindi non propriamente un pony per bambini. Alla fine l'ha montato anche Carlotta mentre Sofia lo teneva.

Ridlektion i Hepola - Lezione a Hepola

Jag red en gång i Suurpyöli den här sommaren, men där fanns ingen av ridlärarna från förra året som kunde svenska, så det var inte så bra för Sofia. Jag red Serri som jag kommer ihåg att jag inte riktigt trivdes med förra året, men i år gick det bättre. Jag lyckades få den att mjukna i slutet. Beställde sedan en ridlektion för oss båda i ett nytt stall som jag hade hittat på nätet. Det var ett litet stall som heter Hepola och det visade sig vara ett riktigt bra val. Vi fick ridlektioner samma dag efter varann så jag kunde hjälpa med språket på Sofias lektion. Hon har nog lärt sig dom viktigaste ridtermerna på finska, men behöver hjälp om ridläraren vill förklara henne något. Eftersom det inte var så många på lektionen så var det lätt att göra det. Hästarna på stallet är dessutom mycket trevliga. Det var också trevligt att ridlärare frågade hurdana hästar jag tycker om att rida. Jag sa att jag gärna rider lite livligare hästar, så jag var nyfiken på att se om hon skulle ta det i beaktande följande gång.
Första gången fick jag Kerttu (Kegina) som enligt stallets sidor är en äldre fru som är mycket kunnig och gör vad man begär av den. Det märktes att den är väl skolad, men också att den är van vid nybörjare som inte kräver så mycket av den. På bilderna ser man att jag lyfter upp knäna i galoppen, särskilt när hästen har lite större rörelser. Något att jobba på...

Sofia fick en underbart söt liten Welsh ponny som hette Pyry (Bryn). Den är 10 år, men har ridits in först när den var 6 år och ända till dess levt med andra hästar, sa ridläraren. Den är pigg och blir lätt skrämd. I slutet av lektionen när Sofia redan red med lösa tyglar och klappade den på baken hoppade den till och började galoppera iväg, men som tur hölls Sofia kvar och kunde stoppa den. Hon tyckte mycket om den och önskade att hun skulle få rida den också på hopplektionen som jag beställde till henne.

Quest'estate abbiamo provato un'altro nuovo maneggio che avevo trovato in internet. Sono riuscita a prenotare due lezioni consecutive per noi, così potevo fare da interprete, visto che l'istruttrice non parlava molto svedese. Sofia ha imparato i termini centrali delle lezioni di equitazione in finlandese, ma ha bisogno di aiuto se l'istruttrice vuole spiegarle qualcosa.
Io ho montato Kerttu (Kegina) che secondo la pagina internet del maneggio è una vecchia signora che fa esattamente quello che le viene richiesto di fare. Infatti è una cavalla molto esperta, ma si nota che è abituata ad essere montata da principianti e a fare solo il minimo indispensabile. Nelle foto vedo come alzo il ginocchio quando faccio galoppo seduto, soprattutto se il cavallo ha movimenti un pò più grossi. Un errore su cui lavorare...
Sofia ha montato un pony Welsh piccolino e carinissimo. L'istruttrice ha raccontato che Pyry (Bryn) ha 10 anni, ma è stato domato solo a 6 anni e fino ad allora aveva vissuto in branco con altri cavalli. Per questo il suo istinto di scappare ad ogni pericolo è molto forte e si spaventa facilmente. A Sofia Pyry è piaciuto molto e sperava di poterlo montare alla prossima lezione di salto che ho prenotato per lei. Il maneggio è piccolo ed ha dei bei cavalli e mi è piaciuto il fatto che l'istruttrice mi abbia chiesto che genere di cavalli mi piace montare - cavalli da svegliare oppure cavalli un pò più vivaci. Ho risposto più vivaci, ed ero curiosa di sapere se ne avrebbe tenuto conto per la prossima volta!

Sommarens ridtur med islandshästar - Il trekking dell'estate con cavalli islandesi

Har blivit lite efter med min hästblogg, men nu ska jag ta igen. Medan jag väntar på att ridningen här i Italien ska bli lite mer givande ska jag komma ihåg våra goda ridminnen från sommaren i Finland. Jag längtar verkligen efter alla dom fina hästarna som jag fick rida i Finland, för just nu är situationen med ridskolehästarna i vårt stall i Italien inget vidare. Några hästar har sålts och dom som finns kvar är inte i bra form och det verkar inte som om det har tänkt investeras i några nya hästar heller, utan man får tydligen lov att köpa en egen häst om man vill rida en trevlig, pigg och känslig häst. Ponnyer för Sofia finns det och dom mår riktigt bra så för hennes del är allt bra som tur.
Efter Sofias roliga ridläger beställde vi genast en ridtur på samma stall. Vi red ut i skogen och hade en jätte god lunch med grillad kyckling, god sallad, grillade marshmallows, pannkaka och kaffe och allt som allt var vi ute i fem timmar. Det är livet! Det enda som störde oss och dom stackars hästarna var bromsarna och dom små flugorna och knotten som kom in i ögonen, munnen och öronen om man inte viftade med en lövruska hela tiden. Det bästa sättet att hålla dom borta var förstås att tölta, trava och galoppera och det gjorde vi alltid när det var möjligt. Det var igen jag, Sofia, min systers dotter Saara och hennes dotter Renja. Jag red Fögur, Sofia Flygill, Saara Katla, Renja Jolly och Sisko Hrefna. Efter lunchen ville Sofia rida utan sadel och hon fick då byta till Katla som är lättare att rida än Flygill som roade sig med att dra ner huvudet för att äta hela tiden. Fögur var mycket ivrig när vi galopperade eller töltade, men det var ändå inte svårt att kontrollera den. Islandshästar är härliga!

Nell'attesa di ritrovare l'entusiasmo di montare al nostro maneggio qui in Italia, ecco un pò di ricordi delle nostre cavalcate in Finlandia. Quanto mi mancano tutti i bei cavalli che ho montato là. La situazione dei cavalli della scuola dove montiamo al momento non è dei migliori. Alcuni cavalli sono stati venduti e quelli che sono rimasti non sono in gran forma e non sembra che ci sia alcuna intenzione di investire in nuovi cavalli. Il succo del discorso è che sei costretto a comprarti un cavallo tuo se vuoi montare un cavallo piacevole, sensibile e in buona forma. I pony per Sofia ci sono e sono e stanno bene, quindi per lei fortunatamente la situazione è buona.
Dopo il bel campo estivo di Sofia abbiamo subito prenotato un trekking allo stesso maneggio. Abbiamo passato 5 ore nel bosco tra la cavalcata e il buonissimo pranzo. Sisko ci ha fatto petti di pollo alla brace, una freschissima insalata, marshmallows, caffè ed un buon dolce. L'unica cosa che dava fastidio a noi ed ai poveri cavalli erano i tafani ed i moscerini che andavano in bocca, nel naso e nelle orecchie come ti fermavi. L'unica cosa da fare era cacciarli via con un rametto con delle foglie oppure andare al trotto, galoppo o tolt. Io ho montato Fögur che era molto in avanti, ma comunque ben controllabile, Sofia ha montato Flygill, Saara Katla, Renja Jolly e Sisko Hrefna. Dopo il pranzo Sofia ha voluto montare a pelo e l'ha fatto con Katla che è più facile da montare rispetto a Flygill che tira giù la testa e ti strappa le redini dalla mano per mangiare appena può. Comunque, quanto mi piacciono i cavalli islandesi e le loro morbide andature!