Sommarens ridtur med islandshästar - Il trekking dell'estate con cavalli islandesi

Har blivit lite efter med min hästblogg, men nu ska jag ta igen. Medan jag väntar på att ridningen här i Italien ska bli lite mer givande ska jag komma ihåg våra goda ridminnen från sommaren i Finland. Jag längtar verkligen efter alla dom fina hästarna som jag fick rida i Finland, för just nu är situationen med ridskolehästarna i vårt stall i Italien inget vidare. Några hästar har sålts och dom som finns kvar är inte i bra form och det verkar inte som om det har tänkt investeras i några nya hästar heller, utan man får tydligen lov att köpa en egen häst om man vill rida en trevlig, pigg och känslig häst. Ponnyer för Sofia finns det och dom mår riktigt bra så för hennes del är allt bra som tur.
Efter Sofias roliga ridläger beställde vi genast en ridtur på samma stall. Vi red ut i skogen och hade en jätte god lunch med grillad kyckling, god sallad, grillade marshmallows, pannkaka och kaffe och allt som allt var vi ute i fem timmar. Det är livet! Det enda som störde oss och dom stackars hästarna var bromsarna och dom små flugorna och knotten som kom in i ögonen, munnen och öronen om man inte viftade med en lövruska hela tiden. Det bästa sättet att hålla dom borta var förstås att tölta, trava och galoppera och det gjorde vi alltid när det var möjligt. Det var igen jag, Sofia, min systers dotter Saara och hennes dotter Renja. Jag red Fögur, Sofia Flygill, Saara Katla, Renja Jolly och Sisko Hrefna. Efter lunchen ville Sofia rida utan sadel och hon fick då byta till Katla som är lättare att rida än Flygill som roade sig med att dra ner huvudet för att äta hela tiden. Fögur var mycket ivrig när vi galopperade eller töltade, men det var ändå inte svårt att kontrollera den. Islandshästar är härliga!

Nell'attesa di ritrovare l'entusiasmo di montare al nostro maneggio qui in Italia, ecco un pò di ricordi delle nostre cavalcate in Finlandia. Quanto mi mancano tutti i bei cavalli che ho montato là. La situazione dei cavalli della scuola dove montiamo al momento non è dei migliori. Alcuni cavalli sono stati venduti e quelli che sono rimasti non sono in gran forma e non sembra che ci sia alcuna intenzione di investire in nuovi cavalli. Il succo del discorso è che sei costretto a comprarti un cavallo tuo se vuoi montare un cavallo piacevole, sensibile e in buona forma. I pony per Sofia ci sono e sono e stanno bene, quindi per lei fortunatamente la situazione è buona.
Dopo il bel campo estivo di Sofia abbiamo subito prenotato un trekking allo stesso maneggio. Abbiamo passato 5 ore nel bosco tra la cavalcata e il buonissimo pranzo. Sisko ci ha fatto petti di pollo alla brace, una freschissima insalata, marshmallows, caffè ed un buon dolce. L'unica cosa che dava fastidio a noi ed ai poveri cavalli erano i tafani ed i moscerini che andavano in bocca, nel naso e nelle orecchie come ti fermavi. L'unica cosa da fare era cacciarli via con un rametto con delle foglie oppure andare al trotto, galoppo o tolt. Io ho montato Fögur che era molto in avanti, ma comunque ben controllabile, Sofia ha montato Flygill, Saara Katla, Renja Jolly e Sisko Hrefna. Dopo il pranzo Sofia ha voluto montare a pelo e l'ha fatto con Katla che è più facile da montare rispetto a Flygill che tira giù la testa e ti strappa le redini dalla mano per mangiare appena può. Comunque, quanto mi piacciono i cavalli islandesi e le loro morbide andature!