Carlottas tävlingar - Carlotta in gara

Carlotta har också deltagit i två tävlingar i år.
Den första var en hopptävling som ordnades på vårt stall i mars. Hennes ridlärare vet inte så mycket om hoppning, hon är en dressyrryttare till märg och ben, men Carlotta ville så gärna delta, så hon fick det. Hon hade övat med ponnyn Gigio som är lite framtung, men ändå snäll. När tävlingsdagen sedan kom och Gigio redan var flätad och färdig, märkte ridläraren att stallet inte hade förnyat dess tävlingslicens i år och den därför inte kunde delta i tävlingen. Det var bara att delta med Angel i stället trots att Carlotta inte hade övat alls med den. Att inte tävla alls kom ju inte i fråga, det hade varit en för stor besvikelse.

Klassen var 40 cm med bara små kryss. Tur att det finns så låga klasser nu i Italien för dem som börjar. När Sofia började tävla var den lägsta klassen 60 cm.
Angel är en ung ponny och behöver en ganska fast hand. Ofta har den överloppsenergi och kan göra små bocksprång och sådant. Det var meningen att Carlotta skulle rida hela banan i trav för att kontrollera den bättre, men mot slutet av banan började Angel galoppera. Till sist tappade Carlotta lite kontrollen över den och den väjde plötsligt undan det sista hindret och Carlotta föll och slog huvudet mot stolpen. Hon kände sig snurrig efteråt, så jag förde henne till ambulansbilen för att kontrolleras. Som tur var det inget farligt och snart mådde hon bättre. Ridläraren köpte henne ett fint guldfärgat dressyrspö som tröstepris.

Sedan efter två veckor var det dags för dressyrtävlingar. Det var samma klass som Carlotta tävlat i tidigare, så hon kunde dressyrprogrammet. Hon fick delta med Kita.

Det gick inte alls illa, jag tycker att hon red riktigt bra. Kita var bara lite trög och Carlotta hade inte lyckats väcka den tillräckligt, så därför förlorade hon poäng. Hon fick 61,9 % och kom på 5:e plats. Det var hon och tre andra små flickor från stallet som deltog och hon fick det bästa resultatet av dem.

Anche Carlotta ha fatto due gare quest'anno.
La prima era una gara di salto durante le gare organizzate al nostro maneggio a marzo. La sua istruttrice è una dressagista nel profondo dell'anima, ma Carlotta ha insistito a partecipare nonostante il fatto che a lezione non salti quasi mai. Si era allenata con il pony Gigio, che è buono, anche se si appende un pò davanti, quindi devi avere un assetto saldo per non perdere le redini. Quando è arrivato il giorno della gare e Gigio era pronto con le treccine, l'istruttrice si è accorta che il maneggio non aveva rinnovato il suo passaporto e quindi non poteva gareggiare. Carlotta ha deciso di partecipare con Angel, perchè l'altra opzione di rinunciare a partecipare sarebbe stata una delusione troppo grande dopo tutti i preparativi.

Era una 40 con crocette. Meno male che esistono queste categorie piccole adesso per iniziare. Quando Sofia ha iniziato con le gare la più bassa era la 60.
Angel è una pony giovane ed ha bisogno di una mano ferma. Ogni tanto ha troppa energia che scarica facendo qualche sgroppata. Per non perdere il controllo Carlotta avrebbe dovuto fare tutto il percorso al trotto, ma agli ultimi ostacoli non è riuscita più a rallentare dal galoppo ed alla fine ha perso un pò il controllo. Angel ha scartato l'ultimo ostacolo facendo cadere Carlotta che ha sbattuto la testa sul piliere. Dopo la gara le girava la testa, quindi l'ho fatta visitare sull'ambulanza. Per fortuna non era nulla di grave e dopo un pò si sentiva meglio.
L'istruttrice le ha comprato un bellissimo frustino da dressage dorato come consolazione.

Dopo due settimane c'era poi una gara di dressage al maneggio Equiconfor. Era sempre la ID20 che Carlotta aveva fatto altre due volte. Ha partecipato con Kita.

Ha montato bene secondo me, l'unica cosa, non è riuscita a svegliare Kita abbastanza ed era un pò sotto cadenza. La percentuale era 61,9 e sono arrivate al quinto posto. Era la prima dei bambini piccoli, gli altri erano più grandi. Oltre a lei hanno partecipato altre 3 ragazzine del maneggio e si sono divertite.

Påsktävling - Sociale di Pasqua

Före påsken hade vi en liten påsktävling på stallet. Ridläraren ville att jag skulle rida Perla, en häst som jag inte rider så ofta och som på senaste tiden mest ridits av nybörjare efersom den inte var i så gott skick. Nu har den börjat få mera mat har den antagligen börjat vara sig själv igen, nämligen en riktigt pigg häst som blir het när den får hoppa. Tyvärr har den väl blivit lite trött på alla olika ryttare som försöker hoppa med den och den vägrar lätt också små hinder. Den hade vägrat ut sig i 70 cm klassen i förra tävlingen och därför ville ridläraren att jag skulle prova om jag fick den att hoppa en bana. Det blev en ganska låg bana, kanske 80 cm.
Nå, i framhoppningen märkte jag att den var mycket het. Räcket gick bra, men sedan skulle jag hoppa oxern och där blev det tvärstopp. Jag flög av och landade på andra sidan om hindret. Som tur föll jag inte på bommarna och gjorde mig inte alls illa. Efter det var jag på min vakt och hölls på ryggen. Tävlingen gick sedan bättre, fast vår bana var nog spänd. Den började hoppa på stället framför hindren och jag höll antagligen in den lite för mycket, för sedan väjde den undan ett hinder. Men resten gick sedan skapligt.
Det skulle förstås på ett sätt ha varit roligare för mig att rida en högre bana, med en annan häst, men den här gången blev det nu såhär.
Sofia och hennes kompisar hade målat hästarna för tävlingen. Danhill skulle föreställa en geting och Sofias kompis ponny Nice var en ko. För Sofia och Danhill gick det bra, dom hoppade felfritt.
Carlotta tävlade med Gigio i kryssklassen. Gigio var riktigt snäll och allt gick bra. Efteråt tävlade en annan flicka med den, men då fick den ett bockanfall och flickan föll av.
Alla deltagare fick sedan ett påskägg.
Tyvärr kunde jag och Sofia inte fotografera varandras tävlingar, eftersom vi red samtidigt, men några bilder fick vi i alla fall.

Prima di Pasqua c'è stato il sociale di Pasqua al maneggio. Con l'arrivo delle nuove istruttrici al maneggio siamo aumentati tanto, quindi c'erano tantissimi partecipanti. La mia istruttrice ha voluto farmi montare Perla al sociale. Perla è una cavalla che non monto quasi mai e dato che non è stata in ottima forma, la montavano soprattutto i principianti. Adesso Perla sta mangiando di più e sta probabilmente ritornando ad essere se stessa, una cavalla che si scalda molto agli ostacoli. Si vede però che si è stancata di tutti i diversi tipi di monta e spesso si ferma in percorso. All'ultima gara si era fermata nella 70 e per questo al sociale dovevo montarla per vedere se riuscivo a farle saltare un percorso. In campo prova, quando abbiamo cominciato a saltare, l'ho sentita subito molto calda. Il verticale è andato bene, ma poi al largo ha frenato di colpo ed io sono volata dall'altra parte dell'ostacolo. Per fortuna non sono atterrata sulle barriere e non mi sono fatta niente.
Dopo sono stata molto attenta a non cadere.
Il percorso è stato teso, ma ce l'ho fatta a farla saltare. Ha scartato solo un ostacolo quando la tenevo un pò troppo. Il resto è andato discretamente. Per queste difficoltà che sta avendo ultimamente, ho fatto una categoria bassa, sarà stata una 80. Da una parte mi sarei sicuramente divertita di più ad esercitarmi con un percorso più alto con un altro cavallo, ma questa volta è andata così.
Sofia e le sue amiche hanno pitturato i cavalli per il sociale. Danhill era una ape e la pony dell'amica di Sofia una mucca. Peccato che non ho potuto fotografare i loro percorsi perché ero a cavallo. Anche Sofia non ha fotografato la mia, ma sono riuscita a farmi fare qualche foto comunque.
Carlotta ha fatto poi un percorso di croci con Gigio. Gigio è stato bravo e Carlotta si è divertita. 
Alla fine tutti i partecipanti sono stati premiati con un uovo di pasqua.

Äntligen tävlingar även för mig! - Finalmente in gara!

Det hade gått ett år sedan min senaste tävling. Jag har tävlat i några stallets egna klubbtävlingar, men alla riktiga tävlingar på vårt stall har på den senaste tiden inhiberats, så jag har inte fått tävla alls. Nu var det äntligen dags i mars. I slutet av februari flyttade min ridlärare till ett annat stall och jag började med en annan, en kvinna som nog verkar riktigt bra, hon också. Hon kände ju inte mig och visste inte mycket om min ridhistoria, men jag fick i alla fall tävla i 90 cm klassen på lördagen och 100 cm på söndagen med Zaruta. Zaruta är den säkraste hopphästen av ridskolans hästar. Den vägrar sällan, hoppar gärna, men drar nog ganska lätt ner bommar om man gör något fel.
Den första dagen kom jag inte i tillräckligt bra tempo till det första hindret och genast föll den första bommen. Sedan drog vi ner en till, så det blev 8 felpoäng första dagen. 100 cm klassen gick faktiskt bättre. Zaruta var mycket mer framåt på söndagen och vi klarade nästan av första fasen felfritt. Tyvärr föll sista hindret efter seriehindret, så vi kunde inte fortsätta till andra fasen. Synd! Men jag var riktigt nöjd. Senast när jag tävlade med Zaruta föll jag ju av, så lite framsteg har väl ändå skett. Visst skulle det vara roligt att ha en egen häst att träna och tävla med, men jag får nu nöja mig med ridskolans hästar och göra så gott jag kan med dem. Hoppas det blir tävlingar lite oftare på vårt stall!

Era passato un anno dalla mia ultima gara. Ho fatto solo alcuni sociali, ma le gare vere sono state annullate ultimamente al nostro maneggio. Ma a marzo ho potuto finalmente fare una gara. Appena prima della gara il mio istruttore era andato via dal maneggio ed avevo cominciato a montare con una nuova istruttrice che non mi conosceva ancora tanto. Ho comunque potuto fare il primo giorno la 90 ed il secondo la 100 con Zaruta. Tra i cavalli della scuola Zaruta è quella con la quale è più facile saltare, rifiuta raramente, ma tocca abbastanza facilmente se fai qualche errore.
Il primo giorno non avevo abbastanza ritmo all'inizio del percorso ed ho fatto subito barriera al primo ostacolo. Dopo scorreva meglio, ma Zaruta ha buttato giù anche un'altra barriera, quindi in totale 8 penalità. La 100 del secondo giorno è andata meglio. Zaruta era carica e saltava bene. Purtroppo abbiamo fatto barriera all'ultimo ostacolo della prima fase, ma ero comunque contenta. L'altra volta con Zaruta ero caduta in gara, quindi qualche progresso l'ho fatto. Certo, sarebbe bello poter fare un lavoro un pò più continuativo con un cavallo tuo, ma per adesso mi devo accontentare di montare e fare del mio meglio con i cavalli che mi mette a disposizione la scuola.

Första tävlingarna med Danhill - Le prime gare con Danhill

Sofia har hunnit tävla två gånger med Danhill nu. När den hade kommit till stallet var det genast tävlingar på vårt stall, så det var ju bra att prova den där.
Eftersom Sofia inte just kände den ännu så hoppade hon 90 cm som första tävling. Tävlingen gick fint. Det var tidhoppning, men Sofia ville inte riskera med några snäva svängar. I alla fall kom de på tredje plats. Sedan var det 100 cm tidhoppning och den vann dom med den bästa tiden av alla och felfri bana. Så det började riktigt bra.

Sedan 13-15 mars åkte vi iväg till Arezzo i Toscana. Två gånger om året ordnas det något som kallas Test Event där det väljs deltagare till internationella tävlingar. För ponnyerna skulle det ha gällt att tävla i 115, men det var ju inte Sofia och Danhill ännu färdiga för, så dom deltog i 100 och 105 cm. Det var en rolig upplevelse, för tävlingsstället är mycket fint och så fanns det ju deltagare från hela Italien. 

Danhill uppförde sig riktigt bra. Första dagen tog ridläraren dom på morgonen ut på det gröna cross country fältet där dom fick galoppera av sig lite. Härligt!

Första dagens tävling var en clear round hoppning, så alla felfria fick rosett. Det gick fint för Sofia och Danhill.

Följande dag var det fashoppning. Tyvärr föll en bom ner.

Sista dagen var det sedan 105 cm bana med omhoppning. Sofia och Danhill kom med i omhoppningen. De hoppade felfritt och kom på 6:e plats.

Vi övernattade i en "Agriturismo" som var riktigt trevlig. Det enda som jag var lite nervös över var vägen som förde dit. Det var en mycket brant, lång och kurvig backe att köra upp för. Väl framme var det hur fint som helst. Förutom att vi hittade en skorpion i vår lägenhet som jag nog lyckades fånga utan att säga något till flickorna, för då hade de säkert inte ha kunnat sova. De är ju nog inte farliga här i Italien, om man nu inte råkar vara hemskt allergisk mot deras bett, förstås.

Quando Danhill è arrivato, il week-end seguente c'era già una gara al nostro maneggio. Una buona occasione per provarlo in gara.
Visto che Sofia non conosceva ancora tanto Danhill, ha fatto come prima gara una 90. Era una gara a tempo, ma Sofia ha voluto fare una gara tranquilla senza girate strette. Sono arrivati comunque al terzo posto. Poi hanno fatto la 100 a tempo. Il loro tempo era il migliore ed hanno fatto netto, quindi l'hanno concluso con un primo posto. Un buon inizio!

Il 13-15 marzo c'era il Test Event ad Arezzo. Visto che Sofia e Danhill non erano ancora pronti per la 115, hanno fatto le categorie aggiunte BP100 e 105. È stata una bella esperienza, il posto è molto bello e c'erano binomi da tutta l'Italia.

Il primo giorno la mattina l'istruttore li ha portati a galoppare per i prati da cross country. Che bello!

La gara del primo giorno era una BP 100 a precisione ed hanno fatto netto.

Il secondo giorno hanno fatto una barriera nella gara a fasi.

Il terzo giorno era la 105 mista. Sofia e Danhill sono arrivati al barrage ed hanno fatto netto anche in barrage e sono arrivati al 6 posto.

Abbiamo dormito in un agriturismo a qualche km dal maneggio. Molto bello, solo che la strada per arrivarci mi ha messo un pò di ansia, perché era una salita molto ripida e tutta curve. Una volta arrivati su, il posto era bellissimo e ci abbiamo dormito bene. A parte lo scorpione che abbiamo trovato nell'appartamento e che sono riuscita a catturare senza dire niente alle ragazze per non spaventarle prima di andare a dormire. Sono sicuramente innocui, ma non mi piacerebbe trovarne uno nel letto!