Lugn uteritt i December - Passeggiata tranquilla a Dicembre

Det finns ett islandshäststall här i närheten som jag redan länge har velat prova på, men nu blev det äntligen av. Min väninna hade köpt som julklapp till sin dotter en timmes uteritt där för dottern, sonen och henne själv. Hon själv och sonen är alltså inga ryttare, medan dottern, Hilma rider. När jag fick höra om det blev jag genast ivrig att följa med med Carlotta ifall det skulle finnas plats. Och det gick att ordna, så det blev en lugn uteritt i December.
Stallet är litet och dom har 4 islandshästar och en stor shetlandsponny som kunderna kan använda.
Carlotta fick den största av islandshästarna, Totte (det riktiga namnet vet jag inte, dessa är de förfinskade namnen). Den var bara 5 år gammal, men lugn och trevlig. Kalle fick Rose, Pia-Maria Purri och Hilma shetlandsponnyn Donna. Jag fick rida 21-åriga Thokkadis som sades vara den piggaste av dom alla.
Thokki är dotterns träningshäst och man märkte att hon var mycket rädd om hästen och det tokiga var att hon många gånger varnade mig om att hästen kunde sticka iväg när som helst och att jag skulle vara på min vakt, att det var bäst att hon springer bredvid när vi töltar så den inte sticker. För mig kändes det inte alls så, pigg var den nog, men jag hade ingen sådan känsla att den kunde sticka iväg när som helst. Dessutom undrar jag hur de kan ge en sådan häst till en kund som dom inte ens känner. Faran att den skulle bli vild och upphetsad var inte heller så stor eftersom vi gick på en mycket lugn ritt för att Kalle och Pia-Maria hade ledare med sig. Någon liten bit tölt tog vi, men annars var det skritt.
Men förutom det verkade det vara ett trevligt stall och terrängen var mycket vacker, så på sommaren ska vi nog komma på nytt och kanske gå på en längre och mer fartfylld ritt. Det blev lite kallt om fingrarna i slutet av ritten när det började bli mörkt.

Jag och Thokki, Carlotta och Totte, Kalle och Rose, Hilma och Donna, Pia-Maria och Purri

 

Kaffe och varm choklad smakade efter ridningen- Caffé e cioccolata calda per riscaldarci dopo la passeggiata

Avevo sentito parlare di questo maneggio che organizza passeggiate, ma non c'eravamo mai andate. Poi la mia amica mi ha detto di aver regalato alla figlia come regalo di natale, una passeggiata a cavallo insiema a lei ed il fratello. Avevano prenotato la passeggiata per il giorno successivo ed all'ultimo momento ci siamo aggiunte anche io e Carlotta.
Il maneggio ha a disposizione dei clienti 4 cavalli islandesi ed un pony shetland. Dato che Pia-Maria e Kalle non montano, due dei ragazzi hanno accompagnato loro a piedi e naturalmente la passeggiata era molto tranquilla. Abbiamo fatto solo brevissimi tratti di tölt che è una andatura comodissima tipica dei cavalli islandesi.
Carlotta ha montato Totte, Kalle Rose, Pia-Maria Purri, Hilma il pony Shetland, Donna ed io Thokkadis. Thokkadis era il pony che utilizza la figlia della proprietaria per allenarsi ed era il più vivace di tutti. Secondo la figlia, se non stavo attenta, poteva scaldarsi e partire a mille all'ora. Io non avevo questa sensazione, sicuramente il pony aveva voglia di andare, ma non avevo difficoltà a tenerlo, soprattutto per il fatto che la passeggiata era molto tranquilla ed il pericolo che si scaldasse era minimo.
La prossima volta, se ci torniamo in estate, spero di fare una passeggiata un pò più lunga e con più tölt e magari galoppo. I dintorni erano molto belli e sicuramente adatti per fare le passeggiate a cavallo.

Best nine i instagram - Best nine in instagram

Skulle vilja komma igång med bloggandet igen. Av någon anledning har jag mera ro och tid att tänka på det när jag är i Finland. För att komma igång visar jag här de 9 foton som fått mest likes i mitt hästkonto i instagram.

È ora di riprendere a scrivere questo blog! Vedo che ho sempre più tempo e voglia di scrivere quando sto qui in Finlandia. Per ricominciare ecco le mie 9 foto sulla mia pagina instagram con più mi piace quest'anno.

Icoon flyttar - Icoon trasloca

Så var det dags för Icoon att flytta till ett nytt stall. Den mådde hur bra som helst i det gamla stallet, men Sofia trivdes inte och tyckte inte att tränarens lektioner gav henne det hon ville. Stallet är också ganska långt borta och man får köra en väg som ofta är trafikerad, och då det inte fanns en annan tränare där som passade Sofia så var det bästa alternativet att söka ett ställe med en tränare som bättre kunde följa Sofia som verkligen vill tävla och lära sig. Det började kännas tråkigt för henne att gå och rida och då var det verkligen dags att göra något för saken.
I oktober förde vi Icoon till ett stall som är bara 10 minuter från oss. Stallet är mindre och ridfältet är sämre än i det andra stallet. Det finns ett ridhus, vilket är bra när det regnar. Och jag tror att det används största delen av vintern eftersom underlaget på ridfältet ute inte dränerar bra och det inte går och rida där efter att det har regnat.
Nu har Icoon varit där i en vecka och Sofia är jätte nöjd över sitt val och säger att hela hennes liv är bättre nu när hon är glad över att gå till stallet.
Här bekantar sig Icoon med den nya omgivningen.

Icoon ha traslocato. Lui stava benissimo all'altro maneggio, ma Sofia non si trovava tanto bene e sentiva che le lezioni non le davano quello di cui lei aveva bisogno. Ormai non ci andava più volentieri ed eravamo arrivati al punto in cui non aveva più senso insistere, era ora di cambiare qualcosa. Dato che anche gli altri istruttori che lavorano a quel maneggio non erano adatti per Sofia, l'unica soluzione era trovare un altro posto. Il maneggio era anche abbastanza lontano e soprattutto devi percorrere una strada che spesso è molto trafficata, quindi alla fine abbiamo optato per un posto che sta a 10 minuti da casa. Una meraviglia!
Il maneggio è più piccolo ed il campo fuori non è buono come all'altro maneggio. Fortunatamente c'è un campo coperto e l'ambiente per il resto sembra tranquillo e sereno.
Icoon sta là solo da una settimana e Sofia non si è pentita della scelta. Alla fine passiamo tanto tempo al maneggio, quindi, come dice lei, se non si è felici al maneggio, questo si riflette su tutta la vita anche al di fuori del maneggio.

Uteritt på historiska skogsstigar - Passeggiata a cavallo su sentieri storici

Den här gången blev det inte många gånger på hästryggen här i Finland. Men en av sommarens höjdpunkter var nog den här - en vandring med islandshästar tillsammans med min systersdotter Saara och mina två döttrar, Sofia och Carlotta.
Vi provade ett nytt ställe den här gången. Ett litet stall i Miehikkälä som heter Iisakinniemen Issikat. Vi hade beställt en 3-timmars ritt med mellanmål.
Först hämtade vi hästarna i hagen. Det fanns 4 islandshästar och dom fick vi rida, medan ägaren, Nina själv red fjordingen Luka.

 Jag fick Ulfur, Sofia fick Tinna, Carlotta Ungi och Saara Ville.

Terrängen var mycket vacker och varierande. Det var fina skogsstigar, sandvägar med stora backar, en sandgrop och så red vi förbi den historiska Salpalinjen, en bunkerlinje från andra världskriget som byggts som försvarslinje.

 
Vår matpaus hade vi på Salpalinjemuseets café. Hästarna fick vila fastbundna vid träd och en bom medan vi åt en smörgås och en tårtbit med kaffe och saft. Det var riktigt skönt och trevligt! Mänskorna som kom med en turistbuss tyckte det såg roligt ut när våra hästar var parkerade där.

Sedan red vi tillbaka. Vi fick tölta ganska mycket och galoppera några gånger. I den sista uppförsbacken som vi galopperade verkade hästarna trötta, för de saktade alla av mitt i backen. Carlottas Ungi tog varje tillfälle den kunde för att stanna och äta gräs eller löv från träden. Min Ulfur var mycket trevlig och inte rädd för något.

Allt som allt alltså mycket trevligt och vi hoppas att vi kan ta en ridtur där nästa sommar igen.
Hemma väntade oss bastu som min pappa hade värmt, så dagen var fullständig!

Questa volta in Finlandia non abbiamo montato tante volte. Ma uno dei ricordi più belli per me rimarrà sicuramente la passeggiata con i cavalli islandesi che ho fatto insieme a mia nipote Saara e le mie figlie Sofia e Carlotta.
Questa volta abbiamo provato un nuovo posto trovato in internet. Un piccolo maneggio a Miehikkälä non lontano dal confine con la Russia.
Avevamo prenotato una passeggiata da 3 ore con merenda.
Prima siamo andate a prendere i cavalli dal paddock. Noi abbiamo montato i cavalli islandesi che erano in tutto 4 e Nina, la proprietaria un cavallino Fjord di nome Luka.

Il mio si chiamava Ulfur, quella di Sofia Tinna, Carlotta ha montato Ungi e Saara Ville.

Il paesaggio era molto bello e vario. C'erano bellissimi sentieri nel bosco, strade sterrate con grandi salite e discese. Nel bosco passava la storica linea di difesa della seconda guerra mondiale.

Abbiamo fatto la sosta alla caffetteria del museo della linea di difesa. I cavalli hanno riposato vicino agli alberi ed una barra dove si potevano legare mentre noi ci prendevamo qualcosa nella caffetteria. Era compreso un panino ed un pezzo di torta con caffé o succo. Dopo oltre due ore a cavallo avevamo tutti fame.

In tutto una bellissima esperienza e spero di poterci tornare l'anno prossimo!

A casa ci aspettava la sauna, quindi la giornata non poteva essere migliore.

Min dotters blogg - Il blog di mia figlia

Min dotter Sofia har återupplivat sin blogg där hon skriver om hästar och annat. Hon skriver nu både på italienska och engelska och den är jätte fin med fina bilder. Klicka här för att se den:

http://nouw.com/sofiaquadrani

Mia figlia Sofia ha rinnovato il suo blog dove scrive di cavalli ed altro. È molto bello con bellissime foto. Clicca qui per vederlo:

http://nouw.com/sofiaquadrani

Något roligt efter senaste trista uppdatering - Qualcosa di divertente dopo l'ultimo aggiornamento triste

Min systersdotter bjöd mig och Carlotta och rida hennes ponny Sälli. Det var en ganska varm dag i juli, men det fläktade i alla fall så att det inte fanns mycket bromsar. Dom lär ha varit en riktig pina här i juli. Vi hämtade hästarna och både Sälli och Siiri travade emot oss från hagen. Sedan ställer de sig alltid och skrapar varandra, för de vill inte skiljas ifrån varandra.

Jag red först och sedan Carlotta. Det var riktigt trevligt att få rida igen. Det har inte blivit många gånger här i Finland i år. Sälli kändes mycket bred att sitta på, fast den nog var smalare än förra sommaren.

Både vi och Sälli blev svettiga och efteråt blev Sälli tvättad och fick rulla sig.

Sedan förde vi båda hästarna till en större hage lite längre bort där de tillbringade natten.

Un giorno a luglio la figlia di mia sorella ci ha invitate a montare il suo pony, Sälli. Era una giornata abbastanza calda, ma con un pó di vento che teneva lontane i tafani che qui sono una vera tortura per i cavalli in estate. Siamo andate a prendere i cavalli al prato dove Sälli e la sua amica Siiri ci sono venuti incontro. Poi si mettono sempre a farsi i grattini perché non vogliono essere separati.

Prima ho montato io e poi Carlotta. Sälli sembrava molto largo, anche se era dimagrito dall'anno scorso.

Dopo Sälli è stato lavato con la spugna e poi l'abbiamo fatto rotolare libero nel campo.

Poi siamo andate a portare Sälli e Siiri ad un altro prato un pó più lontano dove hanno passato la notte.

Quant'è bella la campagna finlandese in estate!