Tävling - gara!

Vi klarade det att delta i hopptävlingen på lördagen trots att vi ännu dagen före tävlingen knappt visste vem som skulle rida vem och om vi alls skulle kunna delta eller om ridlärarens flickvän som är höggravid skulle råka föda just då. Jag och min ridkompis provade dagen före med Hale Bopp, men vi hade visst lite problem med tekniken än, för ridläraren tyckte att det var bäst att lämna honom hemma. Bättre så förstås efter som han just har haft feber. Han är en bra hopphäst, men går något fel med riktningen eller tyngden eller annat så tvärstannar han. Jag lyckades hoppa banan med honom, men har förmågan att få hästen att hoppa av för tidigt, så han fick ta jätte skutt ibland. Kanske man ännu kan lära sig att beräkna avståndet... Till sist blev det alltså jag och min ridkompis med Turbine och Sofia fick välja mellan Kenny och Gamberetta. Ponnyerna kan delta 4 gånger under samma dag i 60 cm, men Kenny hade redan 3 ryttare och Gamberetta bara en som dessutom inte ville rida henne om ingen annan gjorde det, så till sist blev det Sofia med Gamby.
Vi åkte iväg till stallet redan tidigt för att hjälpa att ta hästarna från hagen lasta in dem, för på morgonen skulle några av privathästarna delta i de svårare klasserna. Våra lätta klasser var på eftermiddagen. Där kunde vi alltså ta det lugnt och titta på dom andra och göra i ordning hästarna och sånt. Vädret var fint och stallet där tävlingen hölls, utanför Rom i Ceri, ungefär 1 timme från oss är mycket trevligt, så vi hade en bra utedag idag. Resten av familjen kom dit senare för att se Sofia tävla och Carlotta var mycket nöjd med att ha också sin farmor med sig, så det blev inte tråkigt för henne.

Banan var lätt att komma ihåg (som tur!), men vissa hinder verkade lite högre än då jag senast tävlade. Sofia blev orolig över att hon skulle tävla med Gamberetta och började gråta före tävlingen. Sedan grät hon efteråt av lättnad, eftersom det gick jätte fint. Hon kontrollerade ponnyn jätte bra, mycket bättre än den andra flickan som tävlade med samma ponny. Det var också tur för Sofia att hon startade bland dom första så hon inte såg hur ponnyn blev svår att kontrollera med den andra flickan. Alla stallets ponnyryttare klarade banan felfritt och fick rosett. Sedan lottades det ut tre pokaler, men ingen av dem råkade få en sån.
Jag hade inte ridit Turbine på en evighet. Har börjat tycka synd om hästen som har magrat så och får gå så mycket på lektionerna eftersom han är så snäll, så jag har inte velat rida honom alls efter sommaren. Man märkte ändå att han njöt av tävlingen. Han har tävlat mycket i sitt liv och den här var ju bara 80cm så det var inte så ansträngande för honom. Jag kände att banan gick jätte fint, med jämn fart och utan problem, men sedan hoppade han lite slarvigt över det nästsista hindret så bommen föll tyvärr. Han är ju också en häst som vägrar så fort han märker att det inte sitter en säker ryttare på ryggen, men det gick alltså fint och han hoppade gärna. I vår klass gick det inte riktigt lika fint för alla, två av oss klarade det felfritt, en föll av hästen och en blev diskad p.g.a. två vägran. Jag borde också ha kunnat rädda situationen sa min ridlärare, alltså undvika att bommen föll, men fast jag tittar på filmen ser jag inte att hästen skulle ha hoppat av för tidigt, så jag vet inte var jag gjorde fel, förutom att jag nog slappnade av för mycket när jag såg att det gick så bra och det bara var två hinder kvar.
Det var alltså en mycket spännande dag och på morgonen fick vi också se en flickorna från vårt stall vinna 120 cm klassen. Den enda som klarade banan felfritt och flickan är bara 14 och tävlade mot ridlärare och andra vuxna, så det var fint att se.

Ce l'abbiamo fatta a partecipare alla gara di salto sabato, anche se ancora il giorno prima non sapevamo chi avrebbe montato chi e se avremmo potuto partecipare perché la ragazza del nostro istruttore tra un pò partorirà. Sabato mattina siamo andati al maneggio a prendere i cavalli dal paddock ed aiutare a caricarli e poi tutti verso Ceri perché prima c'erano le categorie alte ed alcuni del maneggio partecipavano.
Alla fine ho montato Turbine alla gara insieme alla ragazza che monta con me la mattina. Sofia poteva scegliere tra Kenny e Gamberetta, ma siccome Kenny faceva già la gara con tre bambine e Gamberetta solo con una, alla fine lei ha montato Gamberetta. Prima della gara le è salita l'ansia e avrebbe voluto cambiare cavallo, aveva paura di non riuscire a tenerla. Invece ha fatto un percorso tranquillo e controllato, proprio bello! Dopo la gara le sono uscite le lacrime per il sollievo. Tutte le ragazze del nostro maneggio che hanno fatto la categoria 60 hanno fatto percorso netto ed hanno preso la coccarda. Bravissime!
Anch'io ero contenta della mia gara, anche se al penultimo ostacolo Turbine ha toccato la barriera e ho avuto 4 penalità, ma per il resto è andato bene e senza esitazioni. L'istruttore dice che avrei potuto evitare l'errore, ma anche guardando il film non capisco bene come, ma forse imparerò ancora! L'unica cosa forse che mi sono rilassata troppo perché stava andando bene ed erano rimasti solo due ostacoli. Non mi sono neanche scordata il percorso che per fortuna era facilissimo! Alcuni degli ostacoli mi sono sembrati un pò più alti rispetto all'altra gara che ho fatto a giugno, ma il percorso era semplice e con girate molto larghe. Bello. Chissà se ancora riuscirò ad imparare a calcolare le distanze...
È stata una giornata bella ed emozionante all'aria aperta con tempo bello. La mattina abbiamo anche visto una delle ragazze del nostro maneggio vincere la 120. Bravissima!

I nostri percorsi