Nu börjar också Carlotta bli hästtokig på allvar och fästa sig vid ponnyerna hon rider. På lördagen när vi gick till stallet väntade henne en tråkig överraskning - hennes favoritponny Mammolo hade sålts. Hon grät tröstlöst och brast i gråt också senare varje gång hon kom att tänka på att hon säkert aldrig mer kommer att se Mammolo - vi vet inte vart dom sålt den. Verkligen ledsamt. Ibland undrar jag hur dom här stallägarna resonerar. Mammolo var en perfekt barnponny. Den var just lämplig storlek för Carlotta som är 6 år nu, den var otroligt snäll både att sköta och rida och Carlotta hade just lärt sig att trava själv med den och förra gången fick hon för första gången trava själv över bommar och det gick så fint. Det är inte så lätt att hitta små ponnyer som är så där snälla. Istället hade det kommit två stora ponnyer som inte verkade värst snälla och tillitlsfulla för när man gick nära dem så satte de öronen bakåt och nafsade... Sedan har dom en annan liten ponny som inte alls är lika lugn och snäll som Mammolo. Carlotta sa att hon inte mera vill rida där för nu finns det ingen som hon tycker om. Jag förstår henne så, men hoppas nu att det löser sig på något sätt. Skulle inte vilja behöva byta stall igen, just som vi hittat ett litet stall som verkade så lämpligt för henne. Kanske det var så att dom inte har så många små elever och hade mer behöv av större ponnyer och Carlotta rider ju bara en gång om veckan.
Sabato quando siamo andate al maneggio di Carlotta le aspettava una brutta sorpresa. Il suo pony preferito Mammolo era stato venduto! Carlotta è scoppiata a piangere disperatamente e ogni volta che le veniva in mente Mammolo piangeva dicendo che non l'avrebbe mai più rivisto. Non so quale sia stato il motivo di venderlo, ma è un vero peccato. Mammolo era un pony perfetto per bambini, buonissimo sia da montare che da spazzolare, era della misura perfetta per bambini piccoli come Carlotta ed era una bella soddisfazione per lei poterlo gestire da sola. L'altra volta aveva anche fatto le barriere a terra al trotto per la prima volta da sola. Al posto di Mammolo avevano preso due pony più grandi che non sembravano fidarsi tanto delle persone. Quando siamo andate a trovarle davanti al paddock, mettevano le orecchie indietro e cercavano di mordere. C'è poi un altro pony piccolo al maneggio, ma non è tranquillo come Mammolo. Carlotta era proprio scoraggiata e diceva che non avrebbe più voluto montare là perché con gli altri pony non si divertiva come con Mammolo. La capisco benissimo, ma spero che si trovi presto una soluzione e un altro pony a cui volere bene.
lunedì 21 maggio 2012
lunedì 14 maggio 2012
Lektioner med Bucel och fall - Lezioni con Bucel con caduta
Efter tävlingen i Equiconfor fick jag börja rida Bucel i stället för Perseo. Bucel är en 7-årig häst som jag hade ridit några gånger tidigare, men hade stora svårigheter att hålla den efter hindren. Ridläraren tyckte att den hästen skulle lära mig att inte försöka driva hästen framåt med kroppen framför hindren som jag tydligen gjorde med Perseo. Perseo förlåter ju alla misstag och kan hoppa stort och långt ifrån om man inte håller ordentligt kontakt med dess mun före hindret, men den vägrar aldrig och drar aldrig iväg med en, tvärtom, man får väcka den. Några lektioner gick mer eller mindre bra och jag lyckades till sist hoppa enskilda hinder med den utan att den drog iväg med mig allför mycket. Sedan en dag skulle vi hoppa bana och jag var jätte nervös före det. Hade svårt att få den att vända efter hindret och vid ett hinder gjorde jag igen mitt dumma fel att jag fick den att hoppa av alldeles för tidigt och den tog ett så stort skutt så jag flög på halsen och eftersom det var en kurva efter hindret så föll jag av. Ridläraren blev skrämd för mitt fall hade sett illa ut. Jag hade blivit kvar i stigbygeln lite, men som tur lossnade den och jag gjorde mig inte alls illa. Hoppade sedan hindret ännu en gång och den här gången gick det bra. Men efter det tyckte ridläraren att det var bättre att jag bytte häst igen, vilket jag nog inte hade något emot. Bucel är nog helt trevlig och lugn när man inte hoppar, men känns ganska styv och okänslig i munnen.
Jag föll av Bucel just före vår följande tävling i Greenfield. Skulle tävla med Perseo för första gången i 100 cm klassen, så det hade ju varit mer logiskt att öva bana med Perseo före tävlingen istället för Bucel.
Dopo la gara all'Equiconfor l'istruttore ha deciso di farmi montare un altro cavallo perché Perseo mi perdonava tutte le precedute e spinte in avanti prima dell'ostacolo. Se non si mantiene il contatto prima del salto lui salta grande, ma non rifiuta mai e non è difficile da tenere, ma tende piuttosto ad andare sotto cadenza. Mi ha quindi fatto montare Bucel di 7 anni che è completamente diverso da Perseo. L'avevo montato un paio di volte, ma agli ostacoli avevo avuto tanta difficoltà a tenerlo. Soprattutto dopo mi scappava e non riuscivo a farlo girare. Lo stesso problema si è ripresentato anche adesso, ma dopo qualche lezione ho imparato a tenerlo un pò meglio. Nel lavoro in piano non avevo problemi, anche se lo trovavo un pò rigido e duro in bocca. Poi un giorno dovevamo fare il percorso e sapevo già che avrei avuto difficoltà a gestirlo in percorso. Infatti facevo le girate larghissime perché dopo l'ostacolo mi scappava. Poi ho fatto una delle mie stupidaggini, una mega preceduta e dopo l'ostacolo ho perso l'equilibrio e sono volata. Sono rimasta attaccata alla staffa per un momento, ma per fortuna si è staccata e non mi sono fatta niente. Comunque il mio istruttore si è spaventato perché la caduta sembrava molto brutta. Quando mi sono ripresa, ho risaltato l'ostacolo, ma la volta successiva non mi ha più dato Bucel. Questo è successo appena prima della mia prima 100 in gara che non avrei comunque fatto con Bucel ma con Perseo.
Jag föll av Bucel just före vår följande tävling i Greenfield. Skulle tävla med Perseo för första gången i 100 cm klassen, så det hade ju varit mer logiskt att öva bana med Perseo före tävlingen istället för Bucel.
Dopo la gara all'Equiconfor l'istruttore ha deciso di farmi montare un altro cavallo perché Perseo mi perdonava tutte le precedute e spinte in avanti prima dell'ostacolo. Se non si mantiene il contatto prima del salto lui salta grande, ma non rifiuta mai e non è difficile da tenere, ma tende piuttosto ad andare sotto cadenza. Mi ha quindi fatto montare Bucel di 7 anni che è completamente diverso da Perseo. L'avevo montato un paio di volte, ma agli ostacoli avevo avuto tanta difficoltà a tenerlo. Soprattutto dopo mi scappava e non riuscivo a farlo girare. Lo stesso problema si è ripresentato anche adesso, ma dopo qualche lezione ho imparato a tenerlo un pò meglio. Nel lavoro in piano non avevo problemi, anche se lo trovavo un pò rigido e duro in bocca. Poi un giorno dovevamo fare il percorso e sapevo già che avrei avuto difficoltà a gestirlo in percorso. Infatti facevo le girate larghissime perché dopo l'ostacolo mi scappava. Poi ho fatto una delle mie stupidaggini, una mega preceduta e dopo l'ostacolo ho perso l'equilibrio e sono volata. Sono rimasta attaccata alla staffa per un momento, ma per fortuna si è staccata e non mi sono fatta niente. Comunque il mio istruttore si è spaventato perché la caduta sembrava molto brutta. Quando mi sono ripresa, ho risaltato l'ostacolo, ma la volta successiva non mi ha più dato Bucel. Questo è successo appena prima della mia prima 100 in gara che non avrei comunque fatto con Bucel ma con Perseo.
Sofias första 90 cm - Prima 90 di Sofia
I februari tävlade jag ännu i 80 cm klassen med Perseo i Equiconfor, medan Sofia tävlade för första gången i 90 cm. Det fanns inga ponnyklasser, utan ponnyerna och hästarna tävlade i samma klass. Det var årets första tävling. Jag var den sista under hela dagen och det började redan skymma när det var min tur. Det blev ett nedslag för mig och en vägran för Sofia på tredje hindret. Annars var ridläraren nöjd med hennes bana. Senast hade vi tävlat i Equiconfor lite på ett år sedan då det var jätte kallt. Nu var det en riktigt fin dag.
A febbraio abbiamo fatto una gara di un giorno a Equiconfor. Era passato più di un anno dalla nostra ultima gara là in una giornata freddissima di dicembre. Adesso invece il tempo era bellissimo. Io ho gareggiato ancora in 80, mentre Sofia ha fatto la sua prima 90. Non c'erano categorie pony, ma i cavalli e i pony gareggiavano nella stessa categoria. Io ero l'ultima in tutta la giornata e il sole cominciava già a calare. Io e Perseo abbiamo fatto una barriera e Sofia e Flicka (Katerina) un rifiuto al ostacolo 3. Per il resto l'istruttore era contento del percorso di Sofia.
A febbraio abbiamo fatto una gara di un giorno a Equiconfor. Era passato più di un anno dalla nostra ultima gara là in una giornata freddissima di dicembre. Adesso invece il tempo era bellissimo. Io ho gareggiato ancora in 80, mentre Sofia ha fatto la sua prima 90. Non c'erano categorie pony, ma i cavalli e i pony gareggiavano nella stessa categoria. Io ero l'ultima in tutta la giornata e il sole cominciava già a calare. Io e Perseo abbiamo fatto una barriera e Sofia e Flicka (Katerina) un rifiuto al ostacolo 3. Per il resto l'istruttore era contento del percorso di Sofia.
mercoledì 28 marzo 2012
Nyheter på hästfronten - Novità dal nostro mondo equestre
Det har hänt en del på hästfronten sedan jag senast uppdaterade. Vi har hunnit med många tävlingar - jag en 1-dags och en 2-dagars tävling och Sofia därtill en 3-dagars tävling. Jag har fallit av två gånger under den senaste månaden och båda gångerna i samband med hinder, vilket inte är så trevligt. Allt bra, men jag är lite mer nervös nu när jag ska hoppa. Nu har vi också båda äntligen fått vår s.k. "brevetto" som tillåter oss tävla i
högre klasser än 70 cm för ponnyer och 80 cm för hästar. Sofia har nu tävlat i 90 cm klassen och jag i 1m. Roligt och svårt!
Bland Sofias kompisar har många nu börjat få löfte om att få hyra en häst och en av dem har t.o.m. fått en egen häst. Vad jag skulle kunna ge samma till Sofia, men tyvärr går det inte...
På stallet går det mer eller mindre bra, fast det är inte en så bra anda bland kompisarna som jag skulle önska. Jag märker att det är ganska mycket tävling mellan dem och lite gräl om vem som rider vilken ponny eller häst och kritik om hur andra rider älsklingshästen. Vår ridlärare är mycket tävlingslysten och tycker att man deltar i tävlingar bara för att vinna, för gör man inte det kan man lika gärna stanna hemma. Han orkar inte heller ordna några roliga klubbtävlingar där man bara skulle ha det roligt och som kanske kunde göra stallandan lite bättre. På dom flesta stallen här brukar det ordnas små klubbtävlingar då och då och vi skulle sedan gå och välja just ett sådant stall där det aldrig ordnas några. Men det perfekta stallet är verkligen svårt att hitta.
Lilla Carlotta hade en paus i ridningen efter jullovet och började nu igen. Vårt stall är ju inget för henne och jag funderade länge på om hon skulle tillbaka till stallet där hon red före jullovet och som vi nog tyckte helt bra om. Men så råkade jag hitta ett litet och lugnt stall dit det är kortare väg och hon provade där. Hittills har vi tyckt att det var ett jätte bra val.
Quanto tempo che non aggiorno! Sono successe un pò di cose nel nostro mondo equestre. Abbiamo fatto diverse gare - io una di un giorno, una di due giorni e Sofia oltre a queste anche una di tre giorni. Sono caduta da cavallo due volte nell'ultimo mese, sempre saltando ostacoli. Questo ha aumentato il mio nervosismo di fronte ai salti, ma cercherò di superarlo. Abbiamo finalmente avuto tutte e due il brevetto che ci consenti di gareggiare a categorie oltre le 70 con i pony e oltre le 80 per i cavalli. Divertente e anche difficile.
Tra le amiche di Sofia cominciano ad esserci promesse di mezze fide e una cara amica ha persino avuto il cavallo suo. Quanto mi piacerebbe poter esaudire anche il desiderio di Sofia di un pony o cavallo suo/nostro, ma purtroppo non è possibile. Al maneggio tra le amiche di equitazione l'atmosfera non è dei migliori, c'è un pò di competitività, un pò di litigi su chi monta quale cavallo e chi monta il cavallo meglio, ecc. Purtroppo il nostro istruttore è uno super competitivo che dice che si gareggia solo per vincere, altrimenti puoi anche startene a casa e di organizzare sociali o passeggiate a cavallo, dove rilassarsi e divertirsi un pò, non se ne parla nemmeno. Secondo me dei momenti un pò più giocosi e leggeri di socializzazione al maneggio potrebbero migliorare anche l'intesa tra le ragazze. Ma purtroppo, tra tutti i maneggi abbiamo scelto l'unico che non organizza niente del genere. È davvero difficile trovare il maneggio perfetto. Con questo non voglio dire che a noi non interessi gareggiare. Ci piace, eccome. Per Sofia sono bellissime esperienze e anche per me una bella soddisfazione riuscirci.
Carlotta aveva fatto una pausa dopo le vacanze di natale, visto che faceva freddo e buio presto. Avevo intenzione di riscriverla al maneggio dove montava prima di natale e dove non si trovava per niente male. Ma là l'iscrizione era aumentata un bel pò e ho poi scoperto un maneggio piccolo e tranquillo, più vicino a casa dove abbiamo fatto la prova. Ci è piaciuto e adesso Carlotta ha cominciato là e per il momento siamo contentissime.
Bland Sofias kompisar har många nu börjat få löfte om att få hyra en häst och en av dem har t.o.m. fått en egen häst. Vad jag skulle kunna ge samma till Sofia, men tyvärr går det inte...
På stallet går det mer eller mindre bra, fast det är inte en så bra anda bland kompisarna som jag skulle önska. Jag märker att det är ganska mycket tävling mellan dem och lite gräl om vem som rider vilken ponny eller häst och kritik om hur andra rider älsklingshästen. Vår ridlärare är mycket tävlingslysten och tycker att man deltar i tävlingar bara för att vinna, för gör man inte det kan man lika gärna stanna hemma. Han orkar inte heller ordna några roliga klubbtävlingar där man bara skulle ha det roligt och som kanske kunde göra stallandan lite bättre. På dom flesta stallen här brukar det ordnas små klubbtävlingar då och då och vi skulle sedan gå och välja just ett sådant stall där det aldrig ordnas några. Men det perfekta stallet är verkligen svårt att hitta.
Lilla Carlotta hade en paus i ridningen efter jullovet och började nu igen. Vårt stall är ju inget för henne och jag funderade länge på om hon skulle tillbaka till stallet där hon red före jullovet och som vi nog tyckte helt bra om. Men så råkade jag hitta ett litet och lugnt stall dit det är kortare väg och hon provade där. Hittills har vi tyckt att det var ett jätte bra val.
Quanto tempo che non aggiorno! Sono successe un pò di cose nel nostro mondo equestre. Abbiamo fatto diverse gare - io una di un giorno, una di due giorni e Sofia oltre a queste anche una di tre giorni. Sono caduta da cavallo due volte nell'ultimo mese, sempre saltando ostacoli. Questo ha aumentato il mio nervosismo di fronte ai salti, ma cercherò di superarlo. Abbiamo finalmente avuto tutte e due il brevetto che ci consenti di gareggiare a categorie oltre le 70 con i pony e oltre le 80 per i cavalli. Divertente e anche difficile.
Tra le amiche di Sofia cominciano ad esserci promesse di mezze fide e una cara amica ha persino avuto il cavallo suo. Quanto mi piacerebbe poter esaudire anche il desiderio di Sofia di un pony o cavallo suo/nostro, ma purtroppo non è possibile. Al maneggio tra le amiche di equitazione l'atmosfera non è dei migliori, c'è un pò di competitività, un pò di litigi su chi monta quale cavallo e chi monta il cavallo meglio, ecc. Purtroppo il nostro istruttore è uno super competitivo che dice che si gareggia solo per vincere, altrimenti puoi anche startene a casa e di organizzare sociali o passeggiate a cavallo, dove rilassarsi e divertirsi un pò, non se ne parla nemmeno. Secondo me dei momenti un pò più giocosi e leggeri di socializzazione al maneggio potrebbero migliorare anche l'intesa tra le ragazze. Ma purtroppo, tra tutti i maneggi abbiamo scelto l'unico che non organizza niente del genere. È davvero difficile trovare il maneggio perfetto. Con questo non voglio dire che a noi non interessi gareggiare. Ci piace, eccome. Per Sofia sono bellissime esperienze e anche per me una bella soddisfazione riuscirci.
Carlotta aveva fatto una pausa dopo le vacanze di natale, visto che faceva freddo e buio presto. Avevo intenzione di riscriverla al maneggio dove montava prima di natale e dove non si trovava per niente male. Ma là l'iscrizione era aumentata un bel pò e ho poi scoperto un maneggio piccolo e tranquillo, più vicino a casa dove abbiamo fatto la prova. Ci è piaciuto e adesso Carlotta ha cominciato là e per il momento siamo contentissime.
giovedì 16 febbraio 2012
Alla hjärtans dag - S. Valentino
Ridlektion på alla hjärtans dag. Jag red inte för jag hade haft feber och kände mig inte i form. så jag tog lite foton i stället. Sofia fick rida sin älsklingsponny Gamberetta. Det var en solig men kall dag. Vi har haft snöfall två veckoslut i rad och ovanligt kallt här så det har varit lite dåligt med ridningen på sista tiden. Här stannar allt upp när det snöar och vi har faktiskt inte tillräckligt vama ridkläder heller för att rida i minusgrader.
Lezione a S. Valentino. Sofia ha montato la sua preferita, Gamberetta. Io non ho montato perché avevo avuto la febbre e non mi sentivo in forma. Era una giornata soleggiata ma fredda. Ultimamente abbiamo montato poco perché ha fatto eccezionalmente freddo e per due week-end di seguito ha nevicato.
Template Maybemej.
Lezione a S. Valentino. Sofia ha montato la sua preferita, Gamberetta. Io non ho montato perché avevo avuto la febbre e non mi sentivo in forma. Era una giornata soleggiata ma fredda. Ultimamente abbiamo montato poco perché ha fatto eccezionalmente freddo e per due week-end di seguito ha nevicato.
Template Maybemej.
sabato 4 febbraio 2012
Årets första banövning - Primo percorso dell'anno
Under vår sista lektion i januari hade vi vår första banövning efter jullovet då vi var i Finland och inte kom åt att rida alls. Det kändes igen att man inte hade hoppat på en tid när vi kom tillbaka. Vår ridlärare tycker att det är viktigt att man har bra benmuskler när man hoppar hinder så vi hade haft mycket övningar med trav i fältsits och många övningar med små hinder där vi ska lära oss att komma till hindret i en mycket kort galopp som vi i behov snabbt ska kunna öka eller korta av och så har vi övat på att beräkna avståndet till hindret och att byta galopp över hindret. Alltmöjligt nyttigt och svårt. Inte så lätt för hästarna heller tror jag. De flesta är väl inte vana vid att behöva annat än trava eller galoppera runt fältet med lång hals.
Jag rider nuförtiden nästan alltid Perseo som är en urtrevlig och gullig häst som alltid försöker sitt bästa. Sofia har ridit Katerina, Lolita och Gamberetta. Ponnyerna har börjat vägra ganska mycket så man får jobba med dom. Vår bana gick ganska bra i alla fall. Jag har svårt med att komma ihåg en bana på 12 hinder om jag inte får öva den till fots först (och då också kan det vara svårt), men med en del hjälp så gick det. Ett annat stort problem som jag har är att jag börjar luta mig framåt innan hästen hoppar och ofta får den att hoppa av för tidigt. Det måste jag jobba på!
Roligt att jag ofta får någon mamma eller flicka att dokumentera våra veckoslutslektioner så vi har lite foton!
L'ultima lezione di gennaio abbiamo fatto il nostro primo percorso dopo le vacanze di natale. Durante le vacanze siamo state in Finlandia e non abbiamo avuto l'occasione di montare là e quando siamo tornate eravamo un pò fuori allenamento per i salti. Abbiamo lavorato tanto con esercizi per rafforzare le gambe a altri esercizi con piccoli salti cercando di uscire con il galoppo giusto o cercando di arrivare al salto con un galoppino corto da poter accorciare o allungare al bisogno. Esercizi non facili e sicuramente neanche per i cavalli che sono più abituati a trottare o galoppare lungo la pista con il collo lungo. Io monto quasi sempre Perseo che è dolcissimo e fa sempre del suo meglio. Sofia sta montando Gamberetta, Katerina e Lolita. Il percorso è andato abbastanza bene. Il mio problema più grande è che non mi ricordo un percorso da 12 ostacoli se non lo faccio prima a piedi (e forse neanche così), ma con un bel pò di aiuto ce l'ho fatta. Poi ho sempre il problema che tendo a precedere e buttarmi in avanti prima che il cavallo inizi a saltare e ci devo veramente lavorare.
Sono contenta che ci sia quasi sempre una delle mamme o ragazze a documentare le nostre lezioni del week-end, così abbiamo un pò di foto!
lunedì 2 gennaio 2012
Tävlingar - Gare
Två tävlingar har det ordnats nu under hösten-vintern i stallet som ligger så nära att man kan rida dit. Den första deltog bara Sofia i, för jag red fortfarande på det andra stallet. Det var tävling både lördag och söndag och hon deltog i 70 cm klassen båda dagarna med Lolita. Den första dagen gick det fint och hon fick både rosett och pokal. Den andra dagen rev de ett hinder tyvärr. Annars hade de vunnit, för det var en tävling där man ska komma möjligast nära idealtiden och det gjorde dom, men så kom hon lite snett på ett hinder och det blev en nedrivning.
Sedan tävlade vi båda första veckoslutet i december. Jag tävlade båda dagarna med Perseo och Sofia med Katerina. Hon i 70 och jag i 80 cm. Det var första gången som jag tyckte att jag gärna skulle ha provat med 90 cm eller t.o.m. 1 m klassen, men för att tävla i högre än 80 cm behöver man ta en s.k. brevetto som betalas varje år, så det lönade sig inte att ta den i slutet av året. Vi fick båda felfri bana båda dagarna.
Da quando siamo tornate ci sono state due gare nel maneggio accanto al nostro. La prima a settembre quando io ancora stavo all'altro maneggio. Sofia ha partecipato nella BP70 con la pony Lolita ed è andata bene. Il primo giorno ha fatto netto ed è stata estratta come prima classificata. Il secondo giorno era a regolarità e bisogna avvicinarsi il più possibile ad un tempo prestabilito. Sofia e Lolita si erano avvicinate di più al tempo, ma purtroppo hanno fatto barriera. Poi a dicembre abbiamo partecipato tutte e due a due giorni di gara - Sofia con Katerina nella 70 ed io con Perseo nelle 80. Per la prima volta la categoria 80 mi è sembrata quasi troppo facile e avrei voluto provare con la 90. Con l'anno nuovo dovremmo prendere il brevetto, così possiamo avanzare di categoria! Abbiamo fatto netto tutte e due entrambi i giorni.
Sedan tävlade vi båda första veckoslutet i december. Jag tävlade båda dagarna med Perseo och Sofia med Katerina. Hon i 70 och jag i 80 cm. Det var första gången som jag tyckte att jag gärna skulle ha provat med 90 cm eller t.o.m. 1 m klassen, men för att tävla i högre än 80 cm behöver man ta en s.k. brevetto som betalas varje år, så det lönade sig inte att ta den i slutet av året. Vi fick båda felfri bana båda dagarna.
Da quando siamo tornate ci sono state due gare nel maneggio accanto al nostro. La prima a settembre quando io ancora stavo all'altro maneggio. Sofia ha partecipato nella BP70 con la pony Lolita ed è andata bene. Il primo giorno ha fatto netto ed è stata estratta come prima classificata. Il secondo giorno era a regolarità e bisogna avvicinarsi il più possibile ad un tempo prestabilito. Sofia e Lolita si erano avvicinate di più al tempo, ma purtroppo hanno fatto barriera. Poi a dicembre abbiamo partecipato tutte e due a due giorni di gara - Sofia con Katerina nella 70 ed io con Perseo nelle 80. Per la prima volta la categoria 80 mi è sembrata quasi troppo facile e avrei voluto provare con la 90. Con l'anno nuovo dovremmo prendere il brevetto, così possiamo avanzare di categoria! Abbiamo fatto netto tutte e due entrambi i giorni.
Iscriviti a:
Post (Atom)








