Årets första lektion - La prima lezione dell'anno

Det har varit ganska regnigt sedan vi kom tillbaka från Finland, men en hel del ridning har vi i alla fall hunnit med. Här är ett fotokollage av årets första lektion här. Jag red då Turbine som jag nästan aldrig brukar rida för den är redan ganska så gammal och därför säkert ganska så mager. Men jag märkte att den i själva verket var mycket pigg och framåt. Sofia red Giorgia som vanligt.

Qui ha piovuto abbastanza da quando siamo tornate dalla Finlandia, ma abbiamo montato sempre quando è stato possibile. Questo collage è della nostra  prima lezione dell'anno qui. Qui monto Turbine, un cavallo che non monto quasi mai perché è magrolino e vecchietto. Ma mi sono accorta che era molto più sveglio e in avanti di quanto non pensassi. Abbiamo lavorato in piano e Sofia ha montato Giorgia, come sempre.

Galoppera i snön - Al galoppo sulla neve

 Vi hann rida ännu en gång i Finland. Den här gången gjorde vi något som vi inte har möjlighet till i Italien - galopperade i snön. Det var verkligen roligt. Vi fick välja våra hästar själva medan vi väntade på ridläraren. Jag valde Sepe av alternativen som gavs, för jag tänkte att Veikko kanske jag inte kunde hålla i styr i terrängen. Men ridläraren sa sedan att Veikko skulle ha varit riktigt trevlig i terrängen, medan Sepe som är så lugn på lektionerna ofta bockar i terrängen. Sofia valde Jolle som hon inte ännu hade ridit och då fick Renja Pyry. Först värmde vi upp hästarna lite och red längs med vägen som var ganska hal och in på lite mer oplogade vägar där vi kunde trava. Då fick våra ponnyer några små bockanfall när de var så ivriga. Hade jag suttit på en stor häst kunde det ha varit svårare att hållas på ryggen, men Sepe bockade mjukt, så det var ingen fara. Sedan red vi ut på åkern där det hade bildats ett hårt skikt som vi måste låta hästarna trampa sönder innan vi kunde trava och galoppera. Där galopperade vi till sist så hårt hästarna ville och då hade dom ingen lust att bocka mer. Det var verkligen roligt! Sedan hem till bastun och mycket bättre kan inte livet bli!

Renjas mamma, Saara kunde inte rida för hon hade ont i ryggen, men hon tog bilder i stället och dom blev riktigt roliga, fast det började skymma så skärpan blev inte så bra, men stämning är det i dom. Fina minnen!

Abbiamo fatto in tempo a montare ancora una volta in Finlandia. Questa volta abbiamo fatto qualcosa che non possiamo fare in Italia - abbiamo galoppato sui campi innevati. Che bello! Io ho montato Sepe, Sofia Jolle e Renja Pyry. I pony hanno avuto qualche momento di sgroppatine e rallegrate all'inizio, ma per fortuna Sepe è piccolo e le sue sgroppate sono morbide. Avrei avuto più difficoltà se a sgroppare sarebbe stato un cavallo grande, ma con lui non c'erano problemi. Prima abbiamo fatto un giro nel bosco dove abbiamo riscaldato i cavalli un pò trottando e poi siamo andati sul prato dove si era formato uno strato di neve duro. L'abbiamo ammorbidito andando avanti e indietro al passo e poi abbiamo potuto trottare e galoppare. Abbiamo fatto l'ultimo galoppo molto veloce con la neve che ci veniva in faccia - è stato proprio divertente! Se poi ci aggiungi una bella sauna calda a casa dopo, non credo ci sia qualcosa di più bello e rilassante!

Vinterridning i Finland - A cavallo d'inverno in Finlandia

Vi lyckades gå och rida här i Finland också vintertid den här gången. Vi red tillsammans med min systersdotter och hennes dotter som under tiden hade börjat rida i Hepola som vi upptäckte förra sommaren. Dom hade också trivts jätte bra där och nu bokade vi en lektion för oss fyra. Jag red Veikko, hästen som jag tyckte om redan förra sommaren. Den är mycket framåt, inte lätt att rida, men gör inget konstigt som att bocka eller stegra sig eller annat. Nu var den extra hetsig, lektionerna började nämligen idag efter jullovet, så den hade vilat i några dagar och hade mycket energi. Jag fick några få bra stunder då det klickade mellan oss, men dom gick snabbt över och största delen av lektionen sprang den med huvudet i vädret och jag försökte hålla in den. Följde sedan rådet att rida den med skänklarna framåt i stället och det gick kanske lite bättre, men jag var lite rädd för att den skulle slinta när farten ökade i kurvorna. Sofia red Pyry, Saara Sepe och Renja den nya ponnyn Jolle. Roligt var det och kallt fick jag inte, för med Veikko får man koncentrera sig hela tiden.

Questa volta siamo riuscite ad andare a montare anche in inverno in Finlandia. L'anno scorso il tempo era troppo brutto quando dovevamo andare, ma quest'anno c'era tanta neve e non faceva neanche freddo. Se non c'erano state le giornate in cui il termometro era salito sopra lo zero sarebbe stato ancora meglio, il campo più soffice e meno bagnato, ma anche così siamo riuscite comunque a fare lezione e anche a galoppare. Abbiamo fatto una lezione in quattro, io, Sofia, la figlia di mia sorella e sua figlia. Ho montato Veikko, il cavallo finnico che mi era piaciuto anche in estate. È un cavallino molto in avanti e non proprio facilissimo da montare,  oggi in particolar modo, visto che era appena finita la vacanza natalizia dei cavalli. Ho avuto qualche momento buono con lui, ma la maggior parte della lezione Veikko trottava o galoppava senza rilassarsi con la testa per aria. Ho cercato di seguire il consiglio di montarlo con le gambe, anzichè tenerlo troppo ed effettivamente scappava un pò di meno, ma facendo i circoli avevo comunque un pò di paura che scivolasse. Però mi sono divertita tanto e non ho sentito freddo, visto che con Veikko devi concentrarti tutto il tempo. Sofia ha montato Pyry, Saara Sepe e Renja un pony nuovo che si chiama Jolle.

God jul från stallet - Buon natale dal maneggio

Tog så söta julbilder på hästarna så jag måste sätta dom hit, fast julen redan är över. Det var så mycket att göra före julen, så det blev bara inte av att sätta dom på bloggen i tid. Men med på bloggen ska den här julhälsningen, även om den kommer lite i efterskott.

Devo pubblicare queste foto natalizie dei cavalli anche se il natale è già passato. Prima di natale avevo troppo da fare, ma l'intenzione era di mettere queste foto come augurio di natale sul blog. Comunque, sono carine e le metto lo stesso!

Tävling med Perseo - Gara con Perseo

Jag har också deltagit i en tävling den här hösten. Mera har inte min ekonomi tillåtit och jag tycker inte det känns så roligt heller när jag inte har någon häst som jag egentligen vill tävla med. Perseo är den enda möjliga, men den har varit ganska krasslig emellanåt med både foten och andningen som inte alltid löper så bra. Det ordnades en tävling i stallet bredvid och den deltog jag i i varje fall när ridläraren tyckte att hästen mådde tillräckligt bra. Det var en 100cm tidhoppning så det gällde att vara snabb, inte precis vår starka sida. Jag koncentrerade mig på att ta alla dom snäva svängarna som ridläraren sagt att vi skulle ta och lyckades också med det och dessutom felfritt. Resultatet blev en 10:e plats av 57 deltagare och det var inte alls illa med Perseo som inte är någon snabb häst. Dessutom fick jag massor av komplimanger av ridläraren eftersom jag lyckats komma ner i rätt galopp efter varje hinder, stegen stämde och galoppen löpte. Mycket trevligt att se att man lyckas göra framsteg! Det var roligt, vill tävla mera! Men det lär väl inte bli på en tid igen.

Anche io ho fatto una gara quest'autunno. Non sono stata tanto motivata per farne altre per la mancanza di cavalli e poi sarebbe anche stato troppo impegnativo economicamente con tutte le gare che ha fatto Sofia. L'unico cavallo della scuola con cui posso pensare di fare una gara è Perseo, ma lui non è stato tanto in forma sia per la zampa gonfia che per l'enfisema di cui soffre a periodi. Ho comunque partecipato alla gara che hanno organizzato al maneggio accanto a noi, visto che secondo l'istruttore il cavallo stava abbastanza bene per partecipare. Era una 100 a tempo. Mi sono concentrata per fare tutte le girate che ci aveva indicato l'istruttore in ricognizione e questa volta ci sono riuscita e siamo riusciti anche a fare netto con tanti complimenti da parte dell'istruttore perché uscivamo sempre al galoppo giusto, i tempi erano giusti, ecc. Siamo arrivati al 10 posto su 57 partecipanti il che non era per niente male considerando anche che Perseo non è proprio un cavallo veloce e scattante. Una bella soddisfazione vedere che riusciamo a fare progressi!

Pony Champions Winter Tour 2012

Nu har det gått alltför länge sedan jag uppdaterade. Ska försöka skärpa mig! Hösten har gått och det är snart jul. Sofia deltog i en ponnycup som heter Winter Tour och som bestod av 7 deltävlingar och finalen. Dom fyra bästa resultaten, finalen medräknad togs i beaktande och man fick poäng beroende på hur man placerade sig. I finalen fick man 1,5 gånger poängantalet så det var mycket viktigt att klara sig bra där. Nu på veckoslutet hade vi två tävlingar. Sofia vann den 7:e deltävlingen, men i finalen fick hon ett nedslag och kom inte med i omhoppningen. Där kom hon på 10:e plats. Hon hade ändå ganska bra placeringar i dom tidigare tävlingarna så till sist kom hon på 3:e plats i hela ponnycupen. Det var fint. Ridläraren hade beslutit sig för att låta dom tävla i 100 cm klassen så det var inga lätta tävlingar. Dom två andra flickorna från vårt stall kom på 6:e och 7:e plats och fick pris eftersom de 10 bästa kom med i prisutdelningen. Ridläraren var besviken eftersom flickorna från vårt stall var på 2:a, 3:e och 4:e plats efter den näst sista tävlingen, men tyvärr gick finalen inte så bra.

Den här gången fick Sofia ett riktigt fint pris. Hon fick en fin pokal och rosett och ett halssmycke med hästhuvud, prenumeration på en ponnytidning och fina måttbeställda ridskor! Det var en rolig erfarenhet och flickorna lärde känna många andra ponnyryttare från andra stall som deltog i cuppen. Sofia var nog den enda i sin klass som deltog med en riskoleponny, så det var verkligen fint gjort av dom.

È da tantissimo che non aggiorno questo blog. Quest'autunno Sofia ha partecipato ad un trofeo che si chiama Winter Tour. Consisteva in 7 tappe + la finale. I quattro migliori risultati compresa la finale venivano presi in considerazione e veniva dato un punteggio a seconda del posto in classifica. Alla finale il punteggio veniva moltiplicato per 1,5, quindi era importante andare bene l'ultimo giorno. Questo week-end c'è stata la penultima tappa e la finale. Sofia ha vinto la settima tappa, ma nella finale ha fatto una barriera e non è andata al barrage. È arrivata al decimo posto nella gara. Comunque aveva dei risultati abbastanza buoni nelle altre tappe e alla fine è arrivata terza in tutto il trofeo. Non male considerando che credo che sia l'unica in quella categoria a gareggiare con un pony della scuola e considerando che si trattava di una BP100, quindi non facile. Le altre due ragazze del nostro maneggio che hanno gareggiato nella stessa categoria sono arrivate al sesto e settimo posto e visto che i primi dieci venivano premiati sono arrivate tutte e tre in premiazione. La quarta ragazza del nostro maneggio ha gareggiato nella 90 ed è arrivata 14. L'istruttore era deluso e arrabbiato perché prima di queste ultime tappe le ragazze del nostro maneggio erano seconda, terza e quarta e purtroppo sono scese in classifica perché la finale non è andata bene.

Questa volta Sofia ha ricevuto un premio molto bello. Una bella coppa e una coccarda, un ciondolo, un abbonamento alla rivista Ponyamo e degli stivaletti su misura! È stata una esperienza impegnativa ma molto bella ed emozionante e sicuramente durante le gare e gli allenamenti si è creato un bel binomio. Bravissime Sofia e Giorgia!

Fredagshoppning - Venerdì di salto

Ridläraren frågade om vi ville komma och hoppa med henne lite innan vi åkte, så följande dag åkte vi till stallet igen. Vi monterade hindren med henne, gjorde i ordning Lissu och Pyry och ridläraren själv red Veikko. Det var alltså ingen lektion, utan vi hjälpte henne att hoppa lite med hästarna som inte är så vana vid att hoppa. Lissu har t.ex. inte just hoppat bana, utan bara enskilda hinder, Pyry är rädd av sig och Veikko är också mycket ovan. Den har ju blivit inriden bara några månader sedan. Vad roligt vi hade det. Vi hade tre små hinder och dom hoppade vi turvis och var och en planerade en egen bana. Nu brydde jag mig inte om hur Lissu lyfte galoppen, bara den lyfte och så gick det nog bättre och den stressade inte upp sig. Den hoppade gärna, men hade inte riktigt någon aning om var den skulle hoppa av så emellanåt tog den jätte skutt. Roligt var det och vi var många timmar på stallet när vi sedan ännu förde hästarna till den stora hagen som låg ganska långt borta.Vi kommer att få ledsamt efter Hepola!

L'istruttrice ha chiesto se volevamo venire a saltare un pò con lei ancora prima di partire venerdì quando il maneggio era chiuso. Abbiamo montato gli ostacoli insieme, preparato Lissu e Pyry e l'istruttrice ha montato Veikko. Lissu non era abituato a fare percorsi, ma solo salti singoli, Pyry è puroso e Veikko è stato domato da poco e quindi non è abituato a saltare. Questa volta non mi preoccupavo delle partenze perfette al galoppo e così anche Lissu era meno stressata. A saltare si divertiva, anche se non aveva idea delle distanze e a volte faceva dei saltoni. Ma ci siamo divertite tantissimo. Avevamo tre ostacoli e a turno ognuno si pianificava da sola il percorsino. Lissu era brava, anche se a volte prendeva gli ostacoli al trotto. Abbiamo passato tante ore al maneggio e alla fine abbiamo portato i cavalli al prato grande che era un pò più lontano. Hepola ci mancherà!