Det har varit mycket tyst här. Tyvärr har det varit ledsamma tider för mig och mina tankar har varit på andra håll än hos hästarna. Men så småningom blir det nog nya hästäventyr för mig igen, hoppas jag.
Min kära mamma somnade nämligen bort två dagar efter att jag och Carlotta kommit hit till Finland. Hon hade varit lite dålig på våren, men återhämtat sig i alla fall delvis. Då hon blivit intagen på sjukhuset på midsommaren ändrade jag mitt och Carlottas flyg till tidigare än planerat. Tur att jag gjorde det, för vi hann se henne och prata med henne. Vi hann också skratta och skämta tillsammans innan hennes tillstånd sedan två dagar senare försämrades drastiskt. Sofias flyg var tyvärr senare, för hon hade Icoon att sköta om och vi tänkte ju ändå att hon skulle hinna se henne.
Det goda i det hela var att min man följde med Sofia till stallet under dom två veckorna som hon var i Rom utan oss och då lärde känna Icoon lite. Han hade ju vägrat delta i vårt hästliv alls.
Il mio blog è stato molto silenzioso ultimamente. Purtroppo sono stati tempi tristi qui in Finlandia ed ho avuto tanti pensieri e preoccupazioni. Mia madre aveva avuto problemi di salute durante la primavera. Si era ripresa almeno in parte, ma poi a giugno, mentre stavamo in vacanza in Trentino mi ha telefonato dicendo che doveva andare in ospedale perché non si sentiva bene. Ho anticipato il mio volo e quello di Carlotta al primo volo disponibile. Per fortuna, perché dopo soli due giorni purtroppo le sue condizioni sono drasticamente peggiorate ed è morta. Purtroppo Sofia non è venuta con noi perché doveva occuparsi di Icoon e abbiamo pensato che quasi due mesi in Finlandia sarebbero stati troppi. Naturalmente pensavamo che lei avrebbe fatto in tempo a vedere mia madre.
La cosa positiva in tutto ciò è stata che mio marito ha accompagnato Sofia al maneggio durante le due settimane della nostra assenza ed ha finalmente conosciuto meglio il nostro Icoon. Lui ha sempre avuto il rifiuto di partecipare alla nostra vita di maneggio.
Ma spero che piano piano comincino nuove avventure ed esperienze con i cavalli anche per me. I cavalli mi fanno stare veramente bene. Effettivamente abbiamo già fatto un paio di cose qui in Finlandia di cui scriverò a breve.
domenica 7 agosto 2016
domenica 17 luglio 2016
Tankar om stallet - Riflessioni sul maneggio
Nu är jag i Finland och kan på avstånd kanske bättre fundera på vad vi ska göra i framtiden med stallet. Nu har vi varit i vårt nuvarande stall i ett halvt år ungefär.
Jag är inte säker på om det är det rätta stallet för oss, utan det känns lite som en tillfällig lösning som hjälp för att Sofia ska komma igång med Icoon. Sofia har nog fått hjälp med Icoon, men samtidigt tycker vi att hennes träning inte är på sådan nivå som vi skulle önska. Stallägaren är ofta borta. Han tjänar ju huvudsakligen på att sälja hästar och lektionerna är bara en bisyssla. Då åker han ofta till Holland för att köpa nya hästar och de veckoslut som han inte är där är han ofta på tävlingar för att visa upp dem. På dessa tävlingar tar han gärna med också Sofia och de andra som han håller lektioner till, men av någon anledning vill han bara åka på sådana tävlingar som är utanför Rom och det blir mycket dyrt för oss.
Mina lektioner kan man inte just tala om, jag får oftast rida själv. Jag har ridit massor med olika hästar och många har varit trevliga, men jag hinner knappt lära känna dom eller veta vad dom heter när han redan har sålt dom. Visst kan det vara svårt att få något riktigt samarbete också med ridskolehästar som många olika människor rider, men i alla fall hinner man lära känna dom lite bättre. Han brukar hålla lektion till mig när jag ska hoppa, men det blir inte så mycket hoppande när man aldrig hinner blir riktigt van vid hästen man rider och då vågar i varje fall jag inte hoppa några höga hinder.
Carlotta är väl den enda som är riktigt nöjd för tillfället. Det är stallägarens dotter som håller lektioner till henne och det blir privatlektioner då där inte finns någon egentlig ridskoleverksamhet, utan hon har bara två elever och en ponny som de får dela på. Såklart försöker stallägaren sälja häst/ponny till mig så fort det hittas någon som kunde vara lämplig för mig eller Carlotta, men det blir nog för dyrt för oss att betala underhåll för två hästar, så det går inte hur mycket jag än skulle vilja det. Nu är problemet att ponnyn hon ridit har gjort sig illa i benet och knappast kommer att kunna hoppa mera. De senaste gångerna har Carlotta ridit en annan ponny som hon blev helt kär i, men den är en försäljningsponny och tyvärr kan vi nog inte köpa den.
Adesso sono in Finlandia e a distanza è più facile analizzare la nostra situazione nel nostro attuale maneggio dove siamo da circa 6 mesi. Il motivo per andare là era di avere aiuto nella gestione di Icoon che è un cavallo giovane. Le difficoltà ci sono state e ci saranno sicuramente ancora e la volontà di aiutarci c'è stata. Ora però sembra che sia arrivato il momento di cercare un istruttore più adatto a Sofia. Il nostro non ha molto tempo da dedicarci. Principalmente lui fa il commerciante di cavalli e non l'istruttore, oltre ad avere anche un altro lavoro. Infatti spesso sta in Olanda per cercare nuovi cavalli oppure in gara per far vedere i cavalli da vendere. In gara porterebbe volentieri anche Sofia e le altre, ma dato che vuole andare sempre fuori Roma in gara, per noi diventa molto costoso e non possiamo andarci tanto spesso. Inoltre Sofia ha bisogno di lavorare bene in casa anche in piano e non solo sui salti e da sola non può farcela.
Le mie lezioni ultimamente non sono molto interessanti e spesso monto da sola. Visto che monto i cavalli che sono in vendita, non ho il tempo di conoscerli bene e neanche sapere come si chiamano che già sono venduti. L'istruttore mi fa lezione solo quando devo saltare, ma dato che cambio cavallo tutto il tempo, faccio solo piccoli saltini e comincio a non vedere tanto lo scopo o l'obiettivo delle mie lezioni. È vero che è difficile creare il binomio anche con i cavalli della scuola che vengono montati da tante persone, ma almeno c'è tempo di conoscerli un pò meglio. Ho montato tanti bravissimi cavalli e sicuramente dei cavalli che sono più piacevoli da montare che non quelli della scuola, ma come mi trovo bene con un cavallo, già la prossima volta non c'è più.
Carlotta è molto contenta con le sue lezioni. Come istruttrice ha la figlia del proprietario che si dedica molto a lei. Visto che la scuola vera e propria non c'è, lei ha solo due allieve che dividono un pony e le lezioni sono sempre private. Il problema è che adesso il pony che Carlotta montava si è fatto male e sicuramente non potrà più saltare. Le ultime volte Carlotta ha montato un altro bravissimo pony, ma è da commercio e io non posso purtroppo comprare e mantenere un altro cavallo.
Jag är inte säker på om det är det rätta stallet för oss, utan det känns lite som en tillfällig lösning som hjälp för att Sofia ska komma igång med Icoon. Sofia har nog fått hjälp med Icoon, men samtidigt tycker vi att hennes träning inte är på sådan nivå som vi skulle önska. Stallägaren är ofta borta. Han tjänar ju huvudsakligen på att sälja hästar och lektionerna är bara en bisyssla. Då åker han ofta till Holland för att köpa nya hästar och de veckoslut som han inte är där är han ofta på tävlingar för att visa upp dem. På dessa tävlingar tar han gärna med också Sofia och de andra som han håller lektioner till, men av någon anledning vill han bara åka på sådana tävlingar som är utanför Rom och det blir mycket dyrt för oss.
Mina lektioner kan man inte just tala om, jag får oftast rida själv. Jag har ridit massor med olika hästar och många har varit trevliga, men jag hinner knappt lära känna dom eller veta vad dom heter när han redan har sålt dom. Visst kan det vara svårt att få något riktigt samarbete också med ridskolehästar som många olika människor rider, men i alla fall hinner man lära känna dom lite bättre. Han brukar hålla lektion till mig när jag ska hoppa, men det blir inte så mycket hoppande när man aldrig hinner blir riktigt van vid hästen man rider och då vågar i varje fall jag inte hoppa några höga hinder.
Carlotta är väl den enda som är riktigt nöjd för tillfället. Det är stallägarens dotter som håller lektioner till henne och det blir privatlektioner då där inte finns någon egentlig ridskoleverksamhet, utan hon har bara två elever och en ponny som de får dela på. Såklart försöker stallägaren sälja häst/ponny till mig så fort det hittas någon som kunde vara lämplig för mig eller Carlotta, men det blir nog för dyrt för oss att betala underhåll för två hästar, så det går inte hur mycket jag än skulle vilja det. Nu är problemet att ponnyn hon ridit har gjort sig illa i benet och knappast kommer att kunna hoppa mera. De senaste gångerna har Carlotta ridit en annan ponny som hon blev helt kär i, men den är en försäljningsponny och tyvärr kan vi nog inte köpa den.
Adesso sono in Finlandia e a distanza è più facile analizzare la nostra situazione nel nostro attuale maneggio dove siamo da circa 6 mesi. Il motivo per andare là era di avere aiuto nella gestione di Icoon che è un cavallo giovane. Le difficoltà ci sono state e ci saranno sicuramente ancora e la volontà di aiutarci c'è stata. Ora però sembra che sia arrivato il momento di cercare un istruttore più adatto a Sofia. Il nostro non ha molto tempo da dedicarci. Principalmente lui fa il commerciante di cavalli e non l'istruttore, oltre ad avere anche un altro lavoro. Infatti spesso sta in Olanda per cercare nuovi cavalli oppure in gara per far vedere i cavalli da vendere. In gara porterebbe volentieri anche Sofia e le altre, ma dato che vuole andare sempre fuori Roma in gara, per noi diventa molto costoso e non possiamo andarci tanto spesso. Inoltre Sofia ha bisogno di lavorare bene in casa anche in piano e non solo sui salti e da sola non può farcela.
Le mie lezioni ultimamente non sono molto interessanti e spesso monto da sola. Visto che monto i cavalli che sono in vendita, non ho il tempo di conoscerli bene e neanche sapere come si chiamano che già sono venduti. L'istruttore mi fa lezione solo quando devo saltare, ma dato che cambio cavallo tutto il tempo, faccio solo piccoli saltini e comincio a non vedere tanto lo scopo o l'obiettivo delle mie lezioni. È vero che è difficile creare il binomio anche con i cavalli della scuola che vengono montati da tante persone, ma almeno c'è tempo di conoscerli un pò meglio. Ho montato tanti bravissimi cavalli e sicuramente dei cavalli che sono più piacevoli da montare che non quelli della scuola, ma come mi trovo bene con un cavallo, già la prossima volta non c'è più.
Carlotta è molto contenta con le sue lezioni. Come istruttrice ha la figlia del proprietario che si dedica molto a lei. Visto che la scuola vera e propria non c'è, lei ha solo due allieve che dividono un pony e le lezioni sono sempre private. Il problema è che adesso il pony che Carlotta montava si è fatto male e sicuramente non potrà più saltare. Le ultime volte Carlotta ha montato un altro bravissimo pony, ma è da commercio e io non posso purtroppo comprare e mantenere un altro cavallo.
venerdì 10 giugno 2016
Uteritt med maremma hästar - In passeggiata con i cavalli maremmani
Så tiden går snabbt. Det ser jag både med bloggen där det plötsligt har gått över en månad sedan jag senast skrev hit och annars också. Tiden bara flyter iväg. Jag hade gett till Carlotta till födelsedagspresent ett veckoslut på en lantgård, i en s.k. "agriturismo" redan när hon fyllde 9 år. Nu fyller hon 11 i juli och det hade på något vis inte funnits tid att göra det. Men nu slog jag till äntligen när jag såg att det blev ett ledigt veckoslut i maj då vi inte hade tävlingar eller annat.
Efter lite surfande i nätet hittade jag agriturismo Re Tarquinio bara ca 1,5 h hemifrån nära byarna Tarquinia och Tuscania.
Vägen dit var alltså inte lång, men väl framme var man som i ennan värld. Landsbygden är mycket vacker där och stället var vackert och välskött med en fantastisk vy. Såklart hade vi valt ett ställe med ridmöjlighet och jag hade bokat en uteritt till oss.
Dom hade uppfödning av maremma hästar där och man red med speciella sadlar som används av de s.k. "butteri" när de vallar fåren och korna. Butteri är Italiens motsvarighet till cowboys.
Vi fick två snälla hästar som hette Giulio och Caterina. När Massimo, som skulle ta oss ut och rida sett att vi visste hur man rider och berättat för oss hur man rider dessa hästar med tyglarna i en hand så gav vi oss iväg.
Landskapen var vackrs och en timme gick alltför fort. Vi galopperade bara en liten bit. Riktigt trevligt var det. Vi kommer ju aldrig ut från ridfältet med hästarna på vårt stall, så sånahär ritter känns riktigt roliga som omväxling.
Come passa veloce il tempo. Lo vedo sia con il blog, dove passa più di un mese dall'ultima volta che ho scritto, senza che quasi me ne accorga e nella mia vita in generale. Quando Carlotta ha compiuto 9 anni, le avevo regalato un week-end in agriturismo da fare con me. Ora sta per compiere 11 a luglio e ancora non c'era stato tempo di andarci. Finalmente adesso a maggio, quando ho visto che c'era un weekend libero senza gare o altro, ho fatto un pó di ricerche in internet ed ho prenotato una notte all'agriturismo Re Tarquinio vicino ai paesini di Tuscania e Tarquinia.
Sta a circa 1,5 h di macchina da casa nostra, quindi non tanto lontano, ma è come entrare in un altro mondo. La natura è bellissima e l'agriturismo era curato e con una stupenda vista sulle colline. Naturalmente avevamo scelto un posto con cavalli e possibilità di andare in passeggiata. C'era un allevamento di cavalli maremmani ed ho prenotato una passeggiata per noi.
Ci hanno dato due cavallini che si chiamavano Giulio e Caterina. Quando Massimo ha visto che sapevamo come montare e ci ha fatto vedere come usare le redini che si tenevano in una mano, potevamo partire. 1 ora è volata, i paesaggi erano bellissimi. Abbiamo fatto solo una piccola galoppata e un pó di trotto. Non usciamo mai in passeggiata al maneggio dove andiamo adesso, quindi ogni tanto è davvero bello farlo per cambiare.
Il giorno successivo abbiamo visto un pó come i ragazzi lavoravano i loro cavalli. La monta maremmana è molto diversa dalla nostra ed è stato interessante vedere come facevano e su cosa lavoravano.
Efter lite surfande i nätet hittade jag agriturismo Re Tarquinio bara ca 1,5 h hemifrån nära byarna Tarquinia och Tuscania.
Vägen dit var alltså inte lång, men väl framme var man som i ennan värld. Landsbygden är mycket vacker där och stället var vackert och välskött med en fantastisk vy. Såklart hade vi valt ett ställe med ridmöjlighet och jag hade bokat en uteritt till oss.
Dom hade uppfödning av maremma hästar där och man red med speciella sadlar som används av de s.k. "butteri" när de vallar fåren och korna. Butteri är Italiens motsvarighet till cowboys.
Vi fick två snälla hästar som hette Giulio och Caterina. När Massimo, som skulle ta oss ut och rida sett att vi visste hur man rider och berättat för oss hur man rider dessa hästar med tyglarna i en hand så gav vi oss iväg.
Landskapen var vackrs och en timme gick alltför fort. Vi galopperade bara en liten bit. Riktigt trevligt var det. Vi kommer ju aldrig ut från ridfältet med hästarna på vårt stall, så sånahär ritter känns riktigt roliga som omväxling.
Come passa veloce il tempo. Lo vedo sia con il blog, dove passa più di un mese dall'ultima volta che ho scritto, senza che quasi me ne accorga e nella mia vita in generale. Quando Carlotta ha compiuto 9 anni, le avevo regalato un week-end in agriturismo da fare con me. Ora sta per compiere 11 a luglio e ancora non c'era stato tempo di andarci. Finalmente adesso a maggio, quando ho visto che c'era un weekend libero senza gare o altro, ho fatto un pó di ricerche in internet ed ho prenotato una notte all'agriturismo Re Tarquinio vicino ai paesini di Tuscania e Tarquinia.
Sta a circa 1,5 h di macchina da casa nostra, quindi non tanto lontano, ma è come entrare in un altro mondo. La natura è bellissima e l'agriturismo era curato e con una stupenda vista sulle colline. Naturalmente avevamo scelto un posto con cavalli e possibilità di andare in passeggiata. C'era un allevamento di cavalli maremmani ed ho prenotato una passeggiata per noi.
Ci hanno dato due cavallini che si chiamavano Giulio e Caterina. Quando Massimo ha visto che sapevamo come montare e ci ha fatto vedere come usare le redini che si tenevano in una mano, potevamo partire. 1 ora è volata, i paesaggi erano bellissimi. Abbiamo fatto solo una piccola galoppata e un pó di trotto. Non usciamo mai in passeggiata al maneggio dove andiamo adesso, quindi ogni tanto è davvero bello farlo per cambiare.
Il giorno successivo abbiamo visto un pó come i ragazzi lavoravano i loro cavalli. La monta maremmana è molto diversa dalla nostra ed è stato interessante vedere come facevano e su cosa lavoravano.
giovedì 21 aprile 2016
Hästar som kommer och går - Cavalli che vanno, cavalli che vengono
Jag räknade just att jag har ridit 10 olika hästar på det nya stallet. På tre månader ungefär har jag alltså ridit många olika hästar och många av dom har jag aldrig fått veta namnet på. Det är ett försäljningsstall och hästar kommer och går och dom får heta skimmeln, fuxen, 7-åringen o.s.v. Jag är inte så förtjust i den aspekten av det hela. Emellanåt känns det ganska meningslöst. Fast sedan får jag ju erfarenhet i att rida olika hästar och för det mesta rider jag bra och trevliga hästar.
Min absoluta favorit har varit Morena, fuxen som jag red i januari. Den vågade jag hoppa vilka hider som helst med. Liten och pepprig, men snäll var den. Tyvärr blev den halt och fick sedan gå eftersom det visade sig att den hade en senskada.
Sedan var det ett par gånger en skimmel hingst som hette Delicious och vars ena öga var blått. Den var Ok, men inte min typ. Den blev sedan såld.
Så har det varit Alibabà, en riktigt trevlig häst, som har en aning hård mun, men är annars mycket trevlig. Den har just blivit såld.
En liten fux som hette Peter Pan tyckte jag också att var trevlig att rida och min ridlärare skulle ha sålt den till mig billigt. Synd att vi inte har råd att betala underhåll för två hästar. Han sålde den sedan mycket snabbt.
Sedan kom det en fux som inte var så jätte rolig att rida, för den tyngde hemskt på handen och var helt omöjlig att samla ihop alls. Annars var den nog helt snäll.
Sedan var det en brun häst som vi kallade maxi Danhill, för den liknade ganska mycket ponnyn Danhill som Sofia hyrde. Den var jätte trevlig att rida och tyvärr är den också nu såld.
Sedan red jag en gång en gigantisk häst som Sofia också red och inte tyckte om något vidare. Hon kallade den "Mammuten". Den var mycket konstig och skrämde nästan ihjäl mig. Från att ha varit lite trög först blev den helt tokig när jag hoppade ett litet hinder med den. Den ville inte stanna och när jag började sakta in dess galopp började den istället hoppa på stället och stegrade sig flera gånger. Som tur hölls jag kvar. Efter det fick den hästen gå.
En gång har jag ridit Zafire, en privathäst vars ägare har slutat rida. Helt OK, men den har en otrevlig ovana att slänga med huvudet hemskt när den blivit lite uppvärmd. Mammuten var ännu så i starkt minne så jag vågade inte hoppa med den, fast jag antar att den skulle ha varit helt snäll. Kanske en annan gång om det blir någon sådan.
På senaste tiden har jag ridit en trevlig brun häst, Eurogirl, och som jag har hoppat med också och det har gått bra. Men jag har förstått att den också troligen blir snart såld.
Vår Icoon har jag däremot ridit bara en gång på det nya stallet och då också bara en stund när vi provade att rida den barbacka. Ironiskt nog har vi en egen häst som jag aldrig rider, eftersom Sofia tävlar den och det blir då alltid hon som rider den.
Ho contato di aver montato 10 cavalli diversi da quando sto al nuovo maneggio. In tre mesi ho montato tanti cavalli e di tanti di questi non so neanche i nomi. I cavalli vanno e vengono e vengono chiamati "baio", "saura", il 7 anni, ecc. Questo aspetto non mi piace un granché e a volte penso che non ha neanche tanto senso montare così. Il lato postivo è che posso montare cavalli buoni e che imparo a montarne di tanti tipi.
La mia preferita in assoluto era Morena, la sauretta che montavo a gennaio. Era la cavalla ideale per me,di piccola statura, molto vivace, ma controllabile. Con lei mi sentivo sicura di saltare qualsiasi ostacolo o percorso. Purtroppo si è fatta male al tendine e tutto è finito così.
Un paio di volte ho montato uno stallone grigio, Delicious. Bravo, ma non il mio tipo. È stato poi venduto.
Dopo c'era Alibabà che non era male, anche se un pò duro in bocca. Adesso sembra è appena stato venduto.
Poi c'era un Peter Pan con cui mi trovavo molto bene. Il proprietario del maneggio mi ha proposto di comprarlo, ma purtroppo non ce la posso fare a mantenere due cavalli. Dopo pochissimo tempo l'ha venduto.
Poi ho montato alcune volte una saura che teneva sempre il collo lungo e non c'era verso di metterla un pò alla mano. Per il resto era una brava cavalla.
C'era poi il baio che chiamavamo Maxi Danhill, perché assomigliava un pò al pony Danhill. Era bravissimo e molto piacevole da montare. Naturalmente anche lui è stato venduto.
Una volta ho montato un baio gigante che Sofia aveva soprannominato Il Mammut dopo averlo montato una volta. A lei non piaceva e così l'ho dovuto montare io. Da cavallo un pó dormiglione, dopo un piccolo ostacolo è impazzito. Ha cominciato a correre e quando cercavo di rallentarlo si è arrabbiato ed ha cominciare a saltellare sul posto impennandosi diverse volte. Per fortuna non sono caduta, anche se ho avuto la tentazione di scendere.
Una volta ho montato Zafire, un cavallo privato di un ragazzo che non sta più venendo a montare. È bravo, ma ha il vizio di beccare tantissimo, soprattutto quando si scalda un pó. Avevo "Il Mammut" ancora troppo fresco nella mente ed ho preferito non saltarci. Sarà per un'altra volta, se mai capiterà.
Ultimamente ho montato una baia molto brava di nome Eurogirl con cui ho anche fatto qualche saltino. Sicuramente anche lei tra poco sará venduta.
Ironia della sorte, adesso che abbiamo un cavallo nostro, non lo monto mai perché Sofia ci fa le gare e quindi ci si vuole allenare lei. A questo maneggio ci sono salita solo una volta quando Sofia ha voluto provarlo a pelo.
Min absoluta favorit har varit Morena, fuxen som jag red i januari. Den vågade jag hoppa vilka hider som helst med. Liten och pepprig, men snäll var den. Tyvärr blev den halt och fick sedan gå eftersom det visade sig att den hade en senskada.
Sedan var det ett par gånger en skimmel hingst som hette Delicious och vars ena öga var blått. Den var Ok, men inte min typ. Den blev sedan såld.
Så har det varit Alibabà, en riktigt trevlig häst, som har en aning hård mun, men är annars mycket trevlig. Den har just blivit såld.
En liten fux som hette Peter Pan tyckte jag också att var trevlig att rida och min ridlärare skulle ha sålt den till mig billigt. Synd att vi inte har råd att betala underhåll för två hästar. Han sålde den sedan mycket snabbt.
Sedan kom det en fux som inte var så jätte rolig att rida, för den tyngde hemskt på handen och var helt omöjlig att samla ihop alls. Annars var den nog helt snäll.
Sedan var det en brun häst som vi kallade maxi Danhill, för den liknade ganska mycket ponnyn Danhill som Sofia hyrde. Den var jätte trevlig att rida och tyvärr är den också nu såld.
Sedan red jag en gång en gigantisk häst som Sofia också red och inte tyckte om något vidare. Hon kallade den "Mammuten". Den var mycket konstig och skrämde nästan ihjäl mig. Från att ha varit lite trög först blev den helt tokig när jag hoppade ett litet hinder med den. Den ville inte stanna och när jag började sakta in dess galopp började den istället hoppa på stället och stegrade sig flera gånger. Som tur hölls jag kvar. Efter det fick den hästen gå.
En gång har jag ridit Zafire, en privathäst vars ägare har slutat rida. Helt OK, men den har en otrevlig ovana att slänga med huvudet hemskt när den blivit lite uppvärmd. Mammuten var ännu så i starkt minne så jag vågade inte hoppa med den, fast jag antar att den skulle ha varit helt snäll. Kanske en annan gång om det blir någon sådan.
På senaste tiden har jag ridit en trevlig brun häst, Eurogirl, och som jag har hoppat med också och det har gått bra. Men jag har förstått att den också troligen blir snart såld.
Vår Icoon har jag däremot ridit bara en gång på det nya stallet och då också bara en stund när vi provade att rida den barbacka. Ironiskt nog har vi en egen häst som jag aldrig rider, eftersom Sofia tävlar den och det blir då alltid hon som rider den.
Ho contato di aver montato 10 cavalli diversi da quando sto al nuovo maneggio. In tre mesi ho montato tanti cavalli e di tanti di questi non so neanche i nomi. I cavalli vanno e vengono e vengono chiamati "baio", "saura", il 7 anni, ecc. Questo aspetto non mi piace un granché e a volte penso che non ha neanche tanto senso montare così. Il lato postivo è che posso montare cavalli buoni e che imparo a montarne di tanti tipi.
La mia preferita in assoluto era Morena, la sauretta che montavo a gennaio. Era la cavalla ideale per me,di piccola statura, molto vivace, ma controllabile. Con lei mi sentivo sicura di saltare qualsiasi ostacolo o percorso. Purtroppo si è fatta male al tendine e tutto è finito così.
Un paio di volte ho montato uno stallone grigio, Delicious. Bravo, ma non il mio tipo. È stato poi venduto.
Dopo c'era Alibabà che non era male, anche se un pò duro in bocca. Adesso sembra è appena stato venduto.
Poi c'era un Peter Pan con cui mi trovavo molto bene. Il proprietario del maneggio mi ha proposto di comprarlo, ma purtroppo non ce la posso fare a mantenere due cavalli. Dopo pochissimo tempo l'ha venduto.
Poi ho montato alcune volte una saura che teneva sempre il collo lungo e non c'era verso di metterla un pò alla mano. Per il resto era una brava cavalla.
C'era poi il baio che chiamavamo Maxi Danhill, perché assomigliava un pò al pony Danhill. Era bravissimo e molto piacevole da montare. Naturalmente anche lui è stato venduto.
Una volta ho montato un baio gigante che Sofia aveva soprannominato Il Mammut dopo averlo montato una volta. A lei non piaceva e così l'ho dovuto montare io. Da cavallo un pó dormiglione, dopo un piccolo ostacolo è impazzito. Ha cominciato a correre e quando cercavo di rallentarlo si è arrabbiato ed ha cominciare a saltellare sul posto impennandosi diverse volte. Per fortuna non sono caduta, anche se ho avuto la tentazione di scendere.
Una volta ho montato Zafire, un cavallo privato di un ragazzo che non sta più venendo a montare. È bravo, ma ha il vizio di beccare tantissimo, soprattutto quando si scalda un pó. Avevo "Il Mammut" ancora troppo fresco nella mente ed ho preferito non saltarci. Sarà per un'altra volta, se mai capiterà.
Ultimamente ho montato una baia molto brava di nome Eurogirl con cui ho anche fatto qualche saltino. Sicuramente anche lei tra poco sará venduta.
Ironia della sorte, adesso che abbiamo un cavallo nostro, non lo monto mai perché Sofia ci fa le gare e quindi ci si vuole allenare lei. A questo maneggio ci sono salita solo una volta quando Sofia ha voluto provarlo a pelo.
giovedì 31 marzo 2016
Stallbyte - Cambio di maneggio
Det har hänt en hel del sedan jag senast skrev i januari. Den största saken är att vi bytte stall i medlet av januari. Orsaken till stallbytet var att vi behövde hjälp med vår unghäst. Vi flyttade nämligen till stallet där vi köpte Icoon och där stallägaren sa att han gärna skulle hjälpa oss att komma igång med den. Ur den synvinkeln sett så gjorde vi nog ett bra val tror jag. Hur bra vi annars trivdes också i vårt gamla stall så var situtationen där lite svår eftersom det har varit många ridlärarbyten redan efter att vi flyttade därifrån och det hade inte varit så bra nu när Sofia och Icoon ska lära känna varandra. När man byter ridlärare kan det ju redan vara svårt och i det här fallet ännu svårare. Berättar närmare i ett annat inlägg om de oskrivna och kanske också skrivna reglerna som gäller hästköp här i Italien när det gäller en minderårig som tävlar. Det är inte så okomplicerat!
Vårt nuvarande stall är inte lika stort och inte heller lika fint som det där vi var och det är också längre väg hit. Det som jag minst tycker om är att hagarna är mycket små och knappast kan kallas hagar alls, utan små inhängnader, medan de i vårt gamla stall hade ganska rymliga hagar och både Topaz och Danhill bodde ute. Här finns det ju vanligtvis inte så furstligt med utrymme för hästarna som det brukar finnas i Finland och Sverige och det är inte heller någon självklarhet att hästarna får vistas ute alls, men det är igen en annan historia.
Ridfältet är mycket bra med bra underlag som nästan aldrig blir i sådant skick att man inte skulle kunna rida där, inte heller om det har ösregnat. Med så bra underlag behöver man i det här klimatet faktiskt inget ridhus.
Det finns ett litet såkallat klubbhus där man kan sitta och värma sig och ta sig en kopp kaffe eller annat.
Stallägaren som också är hästförsäljare håller ridlektioner till mig och Sofia och hennes dotter till Carlotta. Carlotta får privatundervisning för det mesta, vilket ju är mycket effektivt. Hon saknar nog alla vännerna som hon hade i det gamla stallet. Jag får rida många trevliga hästar i och med att det hela tiden kommer nya. Nackdelen är förstås att man inte får fästa sig vid någon häst då den ändå kommer att bli såld snart eftersom det är försäljningshästar, så jag vet inte hur länge jag kommer att tycka om den här situationen. Men just nu njuter jag eftersom det i vårt gamla stall var lite si och så med nivån på hästarna jag fick rida. Så för tillfället är situationen helt bra.
Sono successe un pó di cose da quando ho aggiornato il blog l'ultima volta. La cosa più importante è che abbiamo cambiato maneggio. Il motivo è che avevamo bisogno di aiuto nella gestione del cavallo che abbiamo comprato. Non è semplice e al vecchio maneggio la situazione degli istruttori non era per niente stabile. Già da quando abbiamo cambiato un paio di mesi fa, ci sono stati diversi cambi di istruttori ed una situazione del genere non è l'ideale quando devi cercare di collaborare con un cavallo giovane essendo giovane anche tu. Siamo quindi andate al maneggio dove abbiamo comprato Icoon.
Sulla dinamica e le complicazioni che riguardano l'acquisto di un cavallo agonistico per un junior potrei scrivere un altro post, perché almeno dal mio punto di vista è tutto molto strano, ma di questo parlerò un'altra volta.
Il nuovo maneggio non è bello come l'altro, ed è anche più lontano da casa. Ma la cosa più negativa per me sono i paddock che sono minuscoli e fangosi e non abbiamo potuto tenere Icoon fuori neanche una volta.
Il campo è molto buono con un fondo che non si allaga mai, neanche quando piove tanto. Così con questo clima non si sente neanche la neccessità di un campo coperto, perché si può montare sempre, se non piove a dirotto.
Io e Sofia facciamo lezione con il proprietario del maneggio e Carlotta con la figlia. A Carlotta manca molto il gruppo che aveva all'altro maneggio, anche se si trova bene con l'istruttrice.
Io monto tanti cavalli e mi piace perché rispetto ai cavalli dell'altro maneggio sono di buon livello. Il lato negativo è che non ti puoi affezionare perché tanto il cavallo verrà venduto. Non so per quanto tempo mi potrà piacere questa situazione, ma in questo momento mi godo il fatto di montare cavalli buoni, non da scuola.
Sofia e Icoon hanno cominciato a conoscerci e collaborare molto meglio, quindi da quel punto di vista credo che la scelta del maneggio sia stato giusto in questo momento.
Vårt nuvarande stall är inte lika stort och inte heller lika fint som det där vi var och det är också längre väg hit. Det som jag minst tycker om är att hagarna är mycket små och knappast kan kallas hagar alls, utan små inhängnader, medan de i vårt gamla stall hade ganska rymliga hagar och både Topaz och Danhill bodde ute. Här finns det ju vanligtvis inte så furstligt med utrymme för hästarna som det brukar finnas i Finland och Sverige och det är inte heller någon självklarhet att hästarna får vistas ute alls, men det är igen en annan historia.
Ridfältet är mycket bra med bra underlag som nästan aldrig blir i sådant skick att man inte skulle kunna rida där, inte heller om det har ösregnat. Med så bra underlag behöver man i det här klimatet faktiskt inget ridhus.
Det finns ett litet såkallat klubbhus där man kan sitta och värma sig och ta sig en kopp kaffe eller annat.
Stallägaren som också är hästförsäljare håller ridlektioner till mig och Sofia och hennes dotter till Carlotta. Carlotta får privatundervisning för det mesta, vilket ju är mycket effektivt. Hon saknar nog alla vännerna som hon hade i det gamla stallet. Jag får rida många trevliga hästar i och med att det hela tiden kommer nya. Nackdelen är förstås att man inte får fästa sig vid någon häst då den ändå kommer att bli såld snart eftersom det är försäljningshästar, så jag vet inte hur länge jag kommer att tycka om den här situationen. Men just nu njuter jag eftersom det i vårt gamla stall var lite si och så med nivån på hästarna jag fick rida. Så för tillfället är situationen helt bra.
Sono successe un pó di cose da quando ho aggiornato il blog l'ultima volta. La cosa più importante è che abbiamo cambiato maneggio. Il motivo è che avevamo bisogno di aiuto nella gestione del cavallo che abbiamo comprato. Non è semplice e al vecchio maneggio la situazione degli istruttori non era per niente stabile. Già da quando abbiamo cambiato un paio di mesi fa, ci sono stati diversi cambi di istruttori ed una situazione del genere non è l'ideale quando devi cercare di collaborare con un cavallo giovane essendo giovane anche tu. Siamo quindi andate al maneggio dove abbiamo comprato Icoon.
Sulla dinamica e le complicazioni che riguardano l'acquisto di un cavallo agonistico per un junior potrei scrivere un altro post, perché almeno dal mio punto di vista è tutto molto strano, ma di questo parlerò un'altra volta.
Il nuovo maneggio non è bello come l'altro, ed è anche più lontano da casa. Ma la cosa più negativa per me sono i paddock che sono minuscoli e fangosi e non abbiamo potuto tenere Icoon fuori neanche una volta.
Il campo è molto buono con un fondo che non si allaga mai, neanche quando piove tanto. Così con questo clima non si sente neanche la neccessità di un campo coperto, perché si può montare sempre, se non piove a dirotto.
Io e Sofia facciamo lezione con il proprietario del maneggio e Carlotta con la figlia. A Carlotta manca molto il gruppo che aveva all'altro maneggio, anche se si trova bene con l'istruttrice.
Io monto tanti cavalli e mi piace perché rispetto ai cavalli dell'altro maneggio sono di buon livello. Il lato negativo è che non ti puoi affezionare perché tanto il cavallo verrà venduto. Non so per quanto tempo mi potrà piacere questa situazione, ma in questo momento mi godo il fatto di montare cavalli buoni, non da scuola.
Sofia e Icoon hanno cominciato a conoscerci e collaborare molto meglio, quindi da quel punto di vista credo che la scelta del maneggio sia stato giusto in questo momento.
mercoledì 17 febbraio 2016
Sofias tävlingar år 2015 - Le gare di Sofia nel 2015
Jag skriver ofta om tävlingar i min blogg eftersom Sofia tävlar aktivt. I medeltal en gång i månaden är vi nog ute på tävlingar. Sofias tävlingsår 2015 var inte så framgångsrikgt som 2014, för Danhill hade lite svårigheter i de klasser där Sofia ville tävla. I varje fall fick jag lust att räkna hur många gånger Sofia tävlade förra året och komma ihåg hur tävlingarna gick, så jag gör ett litet sammandrag också om tävlingarna här.
23-25.1 San Nicola, Rom med Topaz
Dag 1: 100 cm clear round 0 fel
Dag 2: 110 cm tid 0 fel 3:e plats
Dag 3: 100 cm tid 0 fel 1:a plats
110 cm diskad p.g.a. fel väg
13-15.2 Roms hästmässa med Topaz
Dag 1: 105 cm tid 0 fel 2:a plats
Dag 2: 105 cm i två faser 0/0 fel 2:a plats
Dag 3: GP115 cm diskad vägrade sista hindret och ramlade av
7.3 Greenfield, Rom med Danhill
90 cm tid 0 fel 3:e plats
100 cm tid 0 fel 1:a plats
13-15.3 Arezzo, Toscana Test Event
Dag 1: 100 cm clear round 0 fel
Dag 2: 100 cm i två faser 0/4 fel
Dag 3: 105 cm med omhoppning 0/0 6:e plats
11.4 San Nicola, Rom
110 cm tid 2:a plats
17.4 Atina, Lazio Campionati Centro Meridionali
2-dagars tävling: 110 8/4 fel 7:e plats
8-10.5 Afrodite, Rom
Dag 1: 115 cm med omhoppning 4 fel
Dag 2: 115 cm tid 8 fel
Dag 3 115 cm i två faser 8 fel
2.6 Tor di Quinto, Rom Regionala ponnymästerskap med Topaz
110 cm 2 deltävlingar 0/4 fel 4:e plats
3-5.7 Cervia, Emilia-Romagna, Italienska ponnymästerskap
110 cm 3 deltävlingar 8/12/12 39:e plats
19-20.9 Equiconfor, Rom
Dag 1: 110 cm Stilbedömning 1:a plats
Dag 2: 115 cm avbröt
16-18.10 Alviano, Umbrien, kvaltävling för Verona
Dag 1: 110 cm diskad 2 vägran
Dag 2: 110 cm 12 fel
100 cm diskad fel väg
Dag 3: 100 cm med omhoppning 0/4 11. plats
Spesso scrivo delle gare qui nel blog, perché Sofia fa una attività agonistica abbastanza intensa. In media saremo in gara una volta al mese. L'anno 2015 non è stato così soddisfacente come il 2014 perché Danhill aveva difficoltà nelle categorie che voleva fare Sofia. Mi è venuta voglia di ricordare quante gare Sofia ha fatto nel 2015 e come sono andate, quindi ecco un un resoconto delle gare dell'anno scorso:
23-25.1 San Nicola Indoor con Topaz
Giorno 1: 100 cm precisione 0 pen.
Giorno 2: 110 cm tempo 0 pen. 3. posto
Giorno 3: 100 cm tempo 0 pen. 1. posto
110 cm eliminato per errore di percorso
13-15.2 Fiera di Roma Indoor con Topaz
Giorno 1: 105 cm tempo 0 pen. 2. posto
Giorno 2: 105 cm fasi consecutive 0/0 pen. 2. posto
Giorno 3: GP115 cm eliminato per rifiuto e caduta all'ultimo ostacolo
7.3 Greenfield con Danhill
90 cm tempo 0 pen. 3. posto
100 cm tempo 0 pen. 1. posto
13-15.3 Arezzo Test Event
Giorno 1: 100 cm precisione 0 pen.
Giorno 2: 100 cm fasi consecutive 0/4 pen.
Giorno 3: 105 cm mista 0/0 6. posto
11.4 San Nicola
110 cm tempo 2. posto
17.4 Atina Campionati Centro Meridionali
Gara a 2-manche: 110 cm 8/4 pen. 7. posto
8-10.5 Afrodite
Giorno 1: 115 cm a barrage 4 pen.
Giorno 2: 115 cm tempo 8 pen.
Giorno 3 115 cm fasi consecutive 8 pen.
2.6 Campionati Regionali Pony con Topaz
Gara a 2 manche 110 cm 0/4 fel 4. posto
3-5.7 Cervia Campionati Italiani pony
110 cm 3 manche 8/12/12 39. posto
19-20.9 Equiconfor
Giorno 1: 110 cm Equitation 1. posto
Giorno 2: 115 cm a fasi consecutive ritirato
16-18.10 Alviano Selezioni Verona
Giorno 1: 110 cm eliminato 2 rifiuti
Giorno 2: 110 cm fasi consecutive 12 pen.
100 cm fasi consecutive eliminato per errore di percorso
Giorno 3: 100 cm mista 0/4 11. posto
23-25.1 San Nicola, Rom med Topaz
Dag 1: 100 cm clear round 0 fel
Dag 2: 110 cm tid 0 fel 3:e plats
Dag 3: 100 cm tid 0 fel 1:a plats
110 cm diskad p.g.a. fel väg
13-15.2 Roms hästmässa med Topaz
Dag 1: 105 cm tid 0 fel 2:a plats
Dag 2: 105 cm i två faser 0/0 fel 2:a plats
Dag 3: GP115 cm diskad vägrade sista hindret och ramlade av
7.3 Greenfield, Rom med Danhill
90 cm tid 0 fel 3:e plats
100 cm tid 0 fel 1:a plats
13-15.3 Arezzo, Toscana Test Event
Dag 1: 100 cm clear round 0 fel
Dag 2: 100 cm i två faser 0/4 fel
Dag 3: 105 cm med omhoppning 0/0 6:e plats
11.4 San Nicola, Rom
110 cm tid 2:a plats
17.4 Atina, Lazio Campionati Centro Meridionali
2-dagars tävling: 110 8/4 fel 7:e plats
8-10.5 Afrodite, Rom
Dag 1: 115 cm med omhoppning 4 fel
Dag 2: 115 cm tid 8 fel
Dag 3 115 cm i två faser 8 fel
2.6 Tor di Quinto, Rom Regionala ponnymästerskap med Topaz
110 cm 2 deltävlingar 0/4 fel 4:e plats
3-5.7 Cervia, Emilia-Romagna, Italienska ponnymästerskap
110 cm 3 deltävlingar 8/12/12 39:e plats
19-20.9 Equiconfor, Rom
Dag 1: 110 cm Stilbedömning 1:a plats
Dag 2: 115 cm avbröt
16-18.10 Alviano, Umbrien, kvaltävling för Verona
Dag 1: 110 cm diskad 2 vägran
Dag 2: 110 cm 12 fel
100 cm diskad fel väg
Dag 3: 100 cm med omhoppning 0/4 11. plats
Spesso scrivo delle gare qui nel blog, perché Sofia fa una attività agonistica abbastanza intensa. In media saremo in gara una volta al mese. L'anno 2015 non è stato così soddisfacente come il 2014 perché Danhill aveva difficoltà nelle categorie che voleva fare Sofia. Mi è venuta voglia di ricordare quante gare Sofia ha fatto nel 2015 e come sono andate, quindi ecco un un resoconto delle gare dell'anno scorso:
23-25.1 San Nicola Indoor con Topaz
Giorno 1: 100 cm precisione 0 pen.
Giorno 2: 110 cm tempo 0 pen. 3. posto
Giorno 3: 100 cm tempo 0 pen. 1. posto
110 cm eliminato per errore di percorso
13-15.2 Fiera di Roma Indoor con Topaz
Giorno 1: 105 cm tempo 0 pen. 2. posto
Giorno 2: 105 cm fasi consecutive 0/0 pen. 2. posto
Giorno 3: GP115 cm eliminato per rifiuto e caduta all'ultimo ostacolo
7.3 Greenfield con Danhill
90 cm tempo 0 pen. 3. posto
100 cm tempo 0 pen. 1. posto
13-15.3 Arezzo Test Event
Giorno 1: 100 cm precisione 0 pen.
Giorno 2: 100 cm fasi consecutive 0/4 pen.
Giorno 3: 105 cm mista 0/0 6. posto
11.4 San Nicola
110 cm tempo 2. posto
17.4 Atina Campionati Centro Meridionali
Gara a 2-manche: 110 cm 8/4 pen. 7. posto
8-10.5 Afrodite
Giorno 1: 115 cm a barrage 4 pen.
Giorno 2: 115 cm tempo 8 pen.
Giorno 3 115 cm fasi consecutive 8 pen.
2.6 Campionati Regionali Pony con Topaz
Gara a 2 manche 110 cm 0/4 fel 4. posto
3-5.7 Cervia Campionati Italiani pony
110 cm 3 manche 8/12/12 39. posto
19-20.9 Equiconfor
Giorno 1: 110 cm Equitation 1. posto
Giorno 2: 115 cm a fasi consecutive ritirato
16-18.10 Alviano Selezioni Verona
Giorno 1: 110 cm eliminato 2 rifiuti
Giorno 2: 110 cm fasi consecutive 12 pen.
100 cm fasi consecutive eliminato per errore di percorso
Giorno 3: 100 cm mista 0/4 11. posto
Iscriviti a:
Post (Atom)



























































