Efter att jag pratat med vår ridlärare så har Sofia äntligen fått börja öva bana med Hidalgo. Det har inneburit ett och annat fall från ryggen. Det är inte en lätt uppgift för Sofia att lära den ponnyn att hoppa bana. Det är helt tydligt att den inte är någon van hopponny, också om den klarar av det riktigt bra när den vill. Tyvärr är den rädd för allt möjligt och annars också lite envis, så det är inte lätt. Sofia är ju ingen jätte van hoppryttare hon heller, utan hon håller ju själv också på att lära sig att hoppa bana, så det är inte den allra bästa kombinationen. Men nu har hon fått ta några hopp varje gång och den här veckan har hon börjat först med en liten bana på tre hinder och senast på sex hinder och till sist har det gått bra. Jag vet att det är verkligen viktigt för henne att kunna börja tävla igen, för hon saknar verkligen mycket det gamla stallet, kompisarna där och tävlingarna alla tillsammans.
Finalmente, dopo la chiacchierata che ho avuto con l'istruttore, Sofia ha cominciato a fare i percorsi con Hidalgo. Prima ha fatto un percorso di tre ostacoli e l'altra volta con sei. Certo, non è un compito facile per Sofia insegnare a Hidalgo di fare percorsi quando, in fondo, anche lei stessa ancora è inesperta. Qualche caduta c'è stata, ma alla fine ci riescono. Purtroppo Hidalgo si spaventa spesso ed è anche un bel pò testardo e scarta volentieri, se può. Sicuramente per Sofia è una bella sfida riuscirci con Hidalgo. So che è davvero importante per lei riuscire a cominciare a fare di nuovo le gare perché le mancano tantissimo le amiche dell'altro maneggio e il fatto di uscire in gara tutti insieme.
Nessun commento:
Posta un commento