mercoledì 20 aprile 2011

Pony Games

Igår hade Carlotta sin lektion efter min så jag kunde titta på hennes lektion. När jag hämtar henne från dagis säger hon alltid att hon inte vill rida. Hon började t.o.m. gråta idag och jag vill ju absolut inte tvinga henne, men jag hade redan betalat hela månaden och när jag gjorde det sa hon ju att hon vill rida. Men så är det när man är 5 år, man vill och sedan vill man inte... Hon sa att Henry, den lilla ponnyn bitit henne senast, så hon var väl rädd för det, men jag sa att hon ska säga det till ridläraren, så behöver hon säkert inte leda Henry. I dag var dom bara två flickor på två ponnyer, så dom behövde inte leda ponnyerna så mycket, utan satt mest på ryggen och lekte olika lekar och hon var hur modig som helst och såg mycket glad ut medan hon red. Hon red Dotty. Det såg riktigt fartfyllt ut och hon vågar trava och allt.
Giulias mamma hade lovat hämta kaka idag för att Giulia föll av både när vi hoppade bana och när hon tävlade. På stallet där dom red tidigare brukade dom göra det och vi tyckte att det var en bra tradition att införa också här. Så vi fick kaka och spumante i klubbhuset efter ridningen. Jag passade på att prata om Sofias situation med ridläraren och han var helt överens med mig. Det är ju inte han som bestämmer om det ska köpas hästar, men han kan säkert prata om det med ägarna i alla fall och det ska jag också göra så snart jag får tillfälle till det.
Ieri lezione di Carlotta di pony games. Sono riuscita a vederla anch'io perché lei ha fatto lezione dopo la mia. Non so perché ultimamente quando la prendo da scuola mi dice che non vuole montare. Non vorrei assolutamente costringerla, ma ormai ho pagato il mese, quindi le ho detto che almeno fino alla fine de mese deve fare. Ha detto che l'altra volta il pony più piccolo, Henry l'ha morsa. Le ho detto di dirlo a Francesca, così sicuramente non la fa stare con Henry, ma con Dotty. Oggi erano solo in due, quindi hanno montato più che condurre i pony a mano e lei ha montato Dotty. Quando monta vedo che non ha per niente paura, è bravissima a fa i giochi anche al trotto e aveva la faccia molto contenta mentre li faceva.
La mamma di Giulia ha portato torta e spumante come aveva promesso, per il fatto che Giulia era caduta sia quando facevamo il percorso in casa che in gara. All'altro maneggio facevano così e abbiamo pensato che fosse una bella tradizione da introdurre anche qui. Quindi dopo la lezione torta e spumante alla club house. Buono! Ho approfittato per fare una chiacchierata sulla situazione di Sofia intanto con l'istruttore e lui era assolutamente daccordo con me. Resta da convincere anche i proprietari sulla necessità di comprare pony nuovi non solo per Sofia ma anche per le altre che prima o poi cominceranno a saltare e per eventuali nuovi allievi. Se non ci sono pony, sarà difficile che ne arrivino di nuovi.

Nessun commento:

Posta un commento