Har blivit lite efter igen, men ska fortsätta att skriva färdigt om våra ridupplevelser under sommaren i Finland. Hepola visade sig alltså vara ett jätte bra stall för både mig och Sofia. Följande gång rymdes bara en av oss på lektionen och jag tog den, medan jag hade beställt en hopplektion för Sofia. Idag fick jag ponnyn Sepeteus eller Sepe. Den var helt trevlig och gick riktigt fint i slutet av lektionen. Idag hade den bara bestämt sig för att alla hörnen var fulla med spöken, för den fick plötsliga anfall med sidhopp alltid då och då. Den lär ha såna dagar nångång mycket sällan och det var ju tur att den dagen var idag då jag red den och inte något barn som lätt kunde ha flugit av. Sepeteus behöver drivas lite, men när den vaknat var den ganska fin och lyssnade på mig. Jag fick fina bilder igen när Sofia var med och fotade. Idag var faktiskt både hon, Carlotta och Armando med på stallet.
Sono rimasta un po' indietro con i miei post qui, ma recupererò. Finisco prima di scrivere delle nostre esperienze equestri quest'estate in Finlandia. Hepola si è rivelato un ottimo maneggio sia per me che per Sofia. Poi mi piace il fatto che ho potuto provare ogni volta un cavallo diverso, mentre Sofia si è innamorata di Pyry e ha montato lui tutte le volte. Alla lezione del 20.8 c'era posto solo per una di noi, quindi sono andata io e per Sofia ho prenotato una lezione di salto. Ho delle belle foto anche di questa giornata perché Sofia è venuta a vedere la lezione. Questa volta al maneggio c'erano anche Carlotta e Armando.
Ho montato Sepeteus o Sepe che è un pony grande, quasi cavallo. Oggi Sepe si immaginava di vedere fantasmi in ogni angolo e faceva salti laterali e piccole fughe. L'istruttrice ha detto che gli capitavano giornate così ogni tanto, molto raramente, mentre di solito è piuttosto pigro e adatto anche ai principianti. Per fortuna che lo montavo io oggi e non un principiante che sarebbe sicuramente finito per terra perché quando meno te l'aspettavi Sepe faceva il saltello e tentava la fuga. È un bravo pony comunque e alla fine della lezione era bello tondo e agli ordini. Fino ad adesso mi sono piaciuti tutti i cavalli di questo maneggio.
domenica 4 novembre 2012
martedì 11 settembre 2012
Finnhästen Veikko - Il cavallo finnico Veikko
Jag ville ta igen lite av all den tid då jag varit utan att rida så bara två dagare efter vår första lektion på Hepola hade jag bokat en till lektion. Den här gången fanns det plats bara för mig, men Sofia följde med och ta foton. Jovisst hade ridläraren kommmit ihåg att jag tycker om pigga hästar. Jag fick finska hästen Veikko (Joihurin Tähti) och med den hästen fick man koncentrera sig för fullt hela lektionen. Den ville helst rusa iväg med huvudet i höjden, så man fick ha en stadig yttertygel och rida den med benen hela tiden. Den hästen tyckte jag var så lämplig för mig som storlek också. Den skulle nog vara min favorithäst om jag kunde rida där och nästa gång skulle jag nog vara mer avslappnad än jag var nu. Jag lyckades nog slappna av och sammarbeta med den bättre i slutet av lektionen. Ridläraren berättade att den hade börjat skolas till ridhäst bara någon månad sedan fast den redan är 8 år.
Dovevo recuperare un pò di tempo in cui non avevo montato, quindi solo due giorni dopo la nostra prima lezione a Hepola ne ho prenotata un'altra. Questa volta c'era posto solo per una persona, ma Sofia è venuta con me al maneggio ed ha fotografato la lezione.
Sì, l'istruttrice si era ricordata che mi piacevano cavalli svegli. Con il piccolo cavallo finnico Veikko non dovevi rilassarti troppo e dovevi lavorare tutto il tempo con redine esterna e gambe, altrimenti lui alzava la sua bella testa e partiva. Ma credo proprio che questo sarebbe uno dei miei cavalli preferiti se dovessi montare in questo maneggio e credo anche che dopo la prima volta in cui ero un pò tesa, la seconda già andrebbe molto meglio. Alla fine della lezione ho cominciato a trovare dei bei momenti di collaborazione con Veikko. L'istruttrice ha raccontato che Veikko viene montato solo da pochi mesi anche se ha già 8 anni e alla scuola viene montato solo a persone più esperte.
Dovevo recuperare un pò di tempo in cui non avevo montato, quindi solo due giorni dopo la nostra prima lezione a Hepola ne ho prenotata un'altra. Questa volta c'era posto solo per una persona, ma Sofia è venuta con me al maneggio ed ha fotografato la lezione.
Sì, l'istruttrice si era ricordata che mi piacevano cavalli svegli. Con il piccolo cavallo finnico Veikko non dovevi rilassarti troppo e dovevi lavorare tutto il tempo con redine esterna e gambe, altrimenti lui alzava la sua bella testa e partiva. Ma credo proprio che questo sarebbe uno dei miei cavalli preferiti se dovessi montare in questo maneggio e credo anche che dopo la prima volta in cui ero un pò tesa, la seconda già andrebbe molto meglio. Alla fine della lezione ho cominciato a trovare dei bei momenti di collaborazione con Veikko. L'istruttrice ha raccontato che Veikko viene montato solo da pochi mesi anche se ha già 8 anni e alla scuola viene montato solo a persone più esperte.
Vi får rida Sälli - Montiamo Sälli
Den 10.8 fick vi rida min systersdotters ponny Sälli. Den är väl just på gränsen mellan ponny och häst till mankhöjden, men så robust så den känns som mer som en häst än en ponny. För mig känns en sådan häst just lämplig, varken för liten eller för stor. Saara själv red den bara lite och lät sedan oss rida. Det var roligt. Den är trevlig och känslig och man kan rida mycket långt med med bara sitsen. Den lyfter inte heller galopp om man inte sitter rätt. Sofia klarade den också bra, fast den är ganska stark och ingen barnponny direkt, men hon har ju mycket ridvana redan. Till sist fick också Carlotta rida lite medan Sofia ledde den.
Il 10.8 abbiamo montato Sälli che è il pony della figlia di mia sorella. Per l'altezza al garrese sarà al limite tra cavallo e pony, ma è talmente robusto che avevo più la sensazione di montare un cavallo che un pony. È bravissimo e molto sensibile all'assetto. Se non hai la il peso nel modo giusto non parte al galoppo. Anche Sofia l'ha montato e l'ha gestito bene, anche se è un pony molto forte e quindi non propriamente un pony per bambini. Alla fine l'ha montato anche Carlotta mentre Sofia lo teneva.
Il 10.8 abbiamo montato Sälli che è il pony della figlia di mia sorella. Per l'altezza al garrese sarà al limite tra cavallo e pony, ma è talmente robusto che avevo più la sensazione di montare un cavallo che un pony. È bravissimo e molto sensibile all'assetto. Se non hai la il peso nel modo giusto non parte al galoppo. Anche Sofia l'ha montato e l'ha gestito bene, anche se è un pony molto forte e quindi non propriamente un pony per bambini. Alla fine l'ha montato anche Carlotta mentre Sofia lo teneva.
lunedì 10 settembre 2012
Ridlektion i Hepola - Lezione a Hepola
Jag red en gång i Suurpyöli den här sommaren, men där fanns ingen av ridlärarna från förra året som kunde svenska, så det var inte så bra för Sofia. Jag red Serri som jag kommer ihåg att jag inte riktigt trivdes med förra året, men i år gick det bättre. Jag lyckades få den att mjukna i slutet. Beställde sedan en ridlektion för oss båda i ett nytt stall som jag hade hittat på nätet. Det var ett litet stall som heter Hepola och det visade sig vara ett riktigt bra val. Vi fick ridlektioner samma dag efter varann så jag kunde hjälpa med språket på Sofias lektion. Hon har nog lärt sig dom viktigaste ridtermerna på finska, men behöver hjälp om ridläraren vill förklara henne något. Eftersom det inte var så många på lektionen så var det lätt att göra det. Hästarna på stallet är dessutom mycket trevliga. Det var också trevligt att ridlärare frågade hurdana hästar jag tycker om att rida. Jag sa att jag gärna rider lite livligare hästar, så jag var nyfiken på att se om hon skulle ta det i beaktande följande gång.
Första gången fick jag Kerttu (Kegina) som enligt stallets sidor är en äldre fru som är mycket kunnig och gör vad man begär av den. Det märktes att den är väl skolad, men också att den är van vid nybörjare som inte kräver så mycket av den. På bilderna ser man att jag lyfter upp knäna i galoppen, särskilt när hästen har lite större rörelser. Något att jobba på...
Sofia fick en underbart söt liten Welsh ponny som hette Pyry (Bryn). Den är 10 år, men har ridits in först när den var 6 år och ända till dess levt med andra hästar, sa ridläraren. Den är pigg och blir lätt skrämd. I slutet av lektionen när Sofia redan red med lösa tyglar och klappade den på baken hoppade den till och började galoppera iväg, men som tur hölls Sofia kvar och kunde stoppa den. Hon tyckte mycket om den och önskade att hun skulle få rida den också på hopplektionen som jag beställde till henne.
Quest'estate abbiamo provato un'altro nuovo maneggio che avevo trovato in internet. Sono riuscita a prenotare due lezioni consecutive per noi, così potevo fare da interprete, visto che l'istruttrice non parlava molto svedese. Sofia ha imparato i termini centrali delle lezioni di equitazione in finlandese, ma ha bisogno di aiuto se l'istruttrice vuole spiegarle qualcosa.
Io ho montato Kerttu (Kegina) che secondo la pagina internet del maneggio è una vecchia signora che fa esattamente quello che le viene richiesto di fare. Infatti è una cavalla molto esperta, ma si nota che è abituata ad essere montata da principianti e a fare solo il minimo indispensabile. Nelle foto vedo come alzo il ginocchio quando faccio galoppo seduto, soprattutto se il cavallo ha movimenti un pò più grossi. Un errore su cui lavorare...
Sofia ha montato un pony Welsh piccolino e carinissimo. L'istruttrice ha raccontato che Pyry (Bryn) ha 10 anni, ma è stato domato solo a 6 anni e fino ad allora aveva vissuto in branco con altri cavalli. Per questo il suo istinto di scappare ad ogni pericolo è molto forte e si spaventa facilmente. A Sofia Pyry è piaciuto molto e sperava di poterlo montare alla prossima lezione di salto che ho prenotato per lei. Il maneggio è piccolo ed ha dei bei cavalli e mi è piaciuto il fatto che l'istruttrice mi abbia chiesto che genere di cavalli mi piace montare - cavalli da svegliare oppure cavalli un pò più vivaci. Ho risposto più vivaci, ed ero curiosa di sapere se ne avrebbe tenuto conto per la prossima volta!
Första gången fick jag Kerttu (Kegina) som enligt stallets sidor är en äldre fru som är mycket kunnig och gör vad man begär av den. Det märktes att den är väl skolad, men också att den är van vid nybörjare som inte kräver så mycket av den. På bilderna ser man att jag lyfter upp knäna i galoppen, särskilt när hästen har lite större rörelser. Något att jobba på...
Sofia fick en underbart söt liten Welsh ponny som hette Pyry (Bryn). Den är 10 år, men har ridits in först när den var 6 år och ända till dess levt med andra hästar, sa ridläraren. Den är pigg och blir lätt skrämd. I slutet av lektionen när Sofia redan red med lösa tyglar och klappade den på baken hoppade den till och började galoppera iväg, men som tur hölls Sofia kvar och kunde stoppa den. Hon tyckte mycket om den och önskade att hun skulle få rida den också på hopplektionen som jag beställde till henne.
Quest'estate abbiamo provato un'altro nuovo maneggio che avevo trovato in internet. Sono riuscita a prenotare due lezioni consecutive per noi, così potevo fare da interprete, visto che l'istruttrice non parlava molto svedese. Sofia ha imparato i termini centrali delle lezioni di equitazione in finlandese, ma ha bisogno di aiuto se l'istruttrice vuole spiegarle qualcosa.
Io ho montato Kerttu (Kegina) che secondo la pagina internet del maneggio è una vecchia signora che fa esattamente quello che le viene richiesto di fare. Infatti è una cavalla molto esperta, ma si nota che è abituata ad essere montata da principianti e a fare solo il minimo indispensabile. Nelle foto vedo come alzo il ginocchio quando faccio galoppo seduto, soprattutto se il cavallo ha movimenti un pò più grossi. Un errore su cui lavorare...
Sofia ha montato un pony Welsh piccolino e carinissimo. L'istruttrice ha raccontato che Pyry (Bryn) ha 10 anni, ma è stato domato solo a 6 anni e fino ad allora aveva vissuto in branco con altri cavalli. Per questo il suo istinto di scappare ad ogni pericolo è molto forte e si spaventa facilmente. A Sofia Pyry è piaciuto molto e sperava di poterlo montare alla prossima lezione di salto che ho prenotato per lei. Il maneggio è piccolo ed ha dei bei cavalli e mi è piaciuto il fatto che l'istruttrice mi abbia chiesto che genere di cavalli mi piace montare - cavalli da svegliare oppure cavalli un pò più vivaci. Ho risposto più vivaci, ed ero curiosa di sapere se ne avrebbe tenuto conto per la prossima volta!
Sommarens ridtur med islandshästar - Il trekking dell'estate con cavalli islandesi
Har blivit lite efter med min hästblogg, men nu ska jag ta igen. Medan jag väntar på att ridningen här i Italien ska bli lite mer givande ska jag komma ihåg våra goda ridminnen från sommaren i Finland. Jag längtar verkligen efter alla dom fina hästarna som jag fick rida i Finland, för just nu är situationen med ridskolehästarna i vårt stall i Italien inget vidare. Några hästar har sålts och dom som finns kvar är inte i bra form och det verkar inte som om det har tänkt investeras i några nya hästar heller, utan man får tydligen lov att köpa en egen häst om man vill rida en trevlig, pigg och känslig häst. Ponnyer för Sofia finns det och dom mår riktigt bra så för hennes del är allt bra som tur.
Efter Sofias roliga ridläger beställde vi genast en ridtur på samma stall. Vi red ut i skogen och hade en jätte god lunch med grillad kyckling, god sallad, grillade marshmallows, pannkaka och kaffe och allt som allt var vi ute i fem timmar. Det är livet! Det enda som störde oss och dom stackars hästarna var bromsarna och dom små flugorna och knotten som kom in i ögonen, munnen och öronen om man inte viftade med en lövruska hela tiden. Det bästa sättet att hålla dom borta var förstås att tölta, trava och galoppera och det gjorde vi alltid när det var möjligt. Det var igen jag, Sofia, min systers dotter Saara och hennes dotter Renja. Jag red Fögur, Sofia Flygill, Saara Katla, Renja Jolly och Sisko Hrefna. Efter lunchen ville Sofia rida utan sadel och hon fick då byta till Katla som är lättare att rida än Flygill som roade sig med att dra ner huvudet för att äta hela tiden. Fögur var mycket ivrig när vi galopperade eller töltade, men det var ändå inte svårt att kontrollera den. Islandshästar är härliga!
Nell'attesa di ritrovare l'entusiasmo di montare al nostro maneggio qui in Italia, ecco un pò di ricordi delle nostre cavalcate in Finlandia. Quanto mi mancano tutti i bei cavalli che ho montato là. La situazione dei cavalli della scuola dove montiamo al momento non è dei migliori. Alcuni cavalli sono stati venduti e quelli che sono rimasti non sono in gran forma e non sembra che ci sia alcuna intenzione di investire in nuovi cavalli. Il succo del discorso è che sei costretto a comprarti un cavallo tuo se vuoi montare un cavallo piacevole, sensibile e in buona forma. I pony per Sofia ci sono e sono e stanno bene, quindi per lei fortunatamente la situazione è buona.
Dopo il bel campo estivo di Sofia abbiamo subito prenotato un trekking allo stesso maneggio. Abbiamo passato 5 ore nel bosco tra la cavalcata e il buonissimo pranzo. Sisko ci ha fatto petti di pollo alla brace, una freschissima insalata, marshmallows, caffè ed un buon dolce. L'unica cosa che dava fastidio a noi ed ai poveri cavalli erano i tafani ed i moscerini che andavano in bocca, nel naso e nelle orecchie come ti fermavi. L'unica cosa da fare era cacciarli via con un rametto con delle foglie oppure andare al trotto, galoppo o tolt. Io ho montato Fögur che era molto in avanti, ma comunque ben controllabile, Sofia ha montato Flygill, Saara Katla, Renja Jolly e Sisko Hrefna. Dopo il pranzo Sofia ha voluto montare a pelo e l'ha fatto con Katla che è più facile da montare rispetto a Flygill che tira giù la testa e ti strappa le redini dalla mano per mangiare appena può. Comunque, quanto mi piacciono i cavalli islandesi e le loro morbide andature!
Efter Sofias roliga ridläger beställde vi genast en ridtur på samma stall. Vi red ut i skogen och hade en jätte god lunch med grillad kyckling, god sallad, grillade marshmallows, pannkaka och kaffe och allt som allt var vi ute i fem timmar. Det är livet! Det enda som störde oss och dom stackars hästarna var bromsarna och dom små flugorna och knotten som kom in i ögonen, munnen och öronen om man inte viftade med en lövruska hela tiden. Det bästa sättet att hålla dom borta var förstås att tölta, trava och galoppera och det gjorde vi alltid när det var möjligt. Det var igen jag, Sofia, min systers dotter Saara och hennes dotter Renja. Jag red Fögur, Sofia Flygill, Saara Katla, Renja Jolly och Sisko Hrefna. Efter lunchen ville Sofia rida utan sadel och hon fick då byta till Katla som är lättare att rida än Flygill som roade sig med att dra ner huvudet för att äta hela tiden. Fögur var mycket ivrig när vi galopperade eller töltade, men det var ändå inte svårt att kontrollera den. Islandshästar är härliga!
Nell'attesa di ritrovare l'entusiasmo di montare al nostro maneggio qui in Italia, ecco un pò di ricordi delle nostre cavalcate in Finlandia. Quanto mi mancano tutti i bei cavalli che ho montato là. La situazione dei cavalli della scuola dove montiamo al momento non è dei migliori. Alcuni cavalli sono stati venduti e quelli che sono rimasti non sono in gran forma e non sembra che ci sia alcuna intenzione di investire in nuovi cavalli. Il succo del discorso è che sei costretto a comprarti un cavallo tuo se vuoi montare un cavallo piacevole, sensibile e in buona forma. I pony per Sofia ci sono e sono e stanno bene, quindi per lei fortunatamente la situazione è buona.
Dopo il bel campo estivo di Sofia abbiamo subito prenotato un trekking allo stesso maneggio. Abbiamo passato 5 ore nel bosco tra la cavalcata e il buonissimo pranzo. Sisko ci ha fatto petti di pollo alla brace, una freschissima insalata, marshmallows, caffè ed un buon dolce. L'unica cosa che dava fastidio a noi ed ai poveri cavalli erano i tafani ed i moscerini che andavano in bocca, nel naso e nelle orecchie come ti fermavi. L'unica cosa da fare era cacciarli via con un rametto con delle foglie oppure andare al trotto, galoppo o tolt. Io ho montato Fögur che era molto in avanti, ma comunque ben controllabile, Sofia ha montato Flygill, Saara Katla, Renja Jolly e Sisko Hrefna. Dopo il pranzo Sofia ha voluto montare a pelo e l'ha fatto con Katla che è più facile da montare rispetto a Flygill che tira giù la testa e ti strappa le redini dalla mano per mangiare appena può. Comunque, quanto mi piacciono i cavalli islandesi e le loro morbide andature!
lunedì 6 agosto 2012
Årets ridläger - Campo estivo
Några dagar efter att vi kommit till Finland började Sofias ridläger. Den här gången blev det ett helt finskspråkigt läger i ett litet stall med islandshästar som vi lärde känna förra sommaren och där vi hade haft härliga långritter och en rolig utan sadel lektion. Med på lägret var också Sofias kusin som är lika gammal som hon. Till sist var det bara tre flickor som deltog på lägret, så det blev ett litet och mysigt sällskap där ingen blev utanför trots språksvårigheter. Eftersom Sofias två tidigare ridläger inte varit så lyckade p.g.a. att hon inte talar finska så kom jag överens med Sisko att hon kunde åka hem om hon inte trivdes och jag skulle också ha kunnat delta i lägret om det behövdes (vilket jag också hade haft stor lust att göra). Men det behövdes alltså inte och för första gången trivdes Sofia jätte bra på ridlägret. Jag är så glad att det blev en rolig erfarenhet för henne! För mig som inte fick vara med var det roligt att få lite bilder som Siskos dotter hade tagit! Dom hade dressyr, hoppning, red utan sadel ensamma och två på samma häst, grillade korv och marshmallows på stranden, osv. Sista dagen hade dom en rolig lägertävling. Också mammor och syskon fick sedan prova på deras bana och det var inte alls lätt kan jag lova! Mina döttrar var mycket snabbare än jag på att göra jorden runt och att ställa sig på huk på hästryggen, osv. Några goda skratt fick vi oss och efteråt kaffe, saft och blåbärspaj.
Pochi giorni dopo il nostro arrivo in Finlandia è iniziato il campo estivo di Sofia. Quest'anno è andata insieme alla cugina al campo estivo al piccolo maneggio con cavalli islandesi dove avevamo fatto dei bellissimi trekking ed una divertentissima lezione a pelo l'anno scorso. Dato che Sofia non sa il finlandese e per questo motivo le sue ultime due esperienze ai campi estivi a cavallo non sono state tanto positive, mi ero accordata con Sisko di pagarlo giorno per giorno e all'occorrenza, era possibile anche per me partecipare (il che non mi sarebbe dispiaciuta, visto il posto e le persone ed i cavalli fantastici). Non ce n'è stato bisogno perché questa volta l'esperienza è stata positivissima e Sofia si è divertita dall'inizio alla fine. Quando trovi delle persone così simpatiche, non importa se non parli la stessa lingua a perfezione! Erano solo tre ragazze oltre a Sisko e le sue due figlie. Mi ha fatto tantissimo piacere avere un pò di foto scattate da una delle figlie, visto che non ho potuto partecipare di persona. Hanno fatto lezioni di salto e di dressaggio, hanno montato a pelo da sole ed in due, hanno fatto dei barbeque in spiaggia con salsicce e marshmallows, ecc. L'ultimo giorno hanno fatto una divertente garetta, adatta ai diversi livelli che avevano le ragazze. Anche noi genitori e fratelli o sorelle abbiamo potuto provare il percorso dopo e hanno vinto alla grande le mie figlie molto più veloci a fare il giro del mondo, a stare accovacciati sul cavallo, ecc! Ci siamo fatte tante belle risate e dopo c'era il caffè con una buonissima torta di mirtilli.
Pochi giorni dopo il nostro arrivo in Finlandia è iniziato il campo estivo di Sofia. Quest'anno è andata insieme alla cugina al campo estivo al piccolo maneggio con cavalli islandesi dove avevamo fatto dei bellissimi trekking ed una divertentissima lezione a pelo l'anno scorso. Dato che Sofia non sa il finlandese e per questo motivo le sue ultime due esperienze ai campi estivi a cavallo non sono state tanto positive, mi ero accordata con Sisko di pagarlo giorno per giorno e all'occorrenza, era possibile anche per me partecipare (il che non mi sarebbe dispiaciuta, visto il posto e le persone ed i cavalli fantastici). Non ce n'è stato bisogno perché questa volta l'esperienza è stata positivissima e Sofia si è divertita dall'inizio alla fine. Quando trovi delle persone così simpatiche, non importa se non parli la stessa lingua a perfezione! Erano solo tre ragazze oltre a Sisko e le sue due figlie. Mi ha fatto tantissimo piacere avere un pò di foto scattate da una delle figlie, visto che non ho potuto partecipare di persona. Hanno fatto lezioni di salto e di dressaggio, hanno montato a pelo da sole ed in due, hanno fatto dei barbeque in spiaggia con salsicce e marshmallows, ecc. L'ultimo giorno hanno fatto una divertente garetta, adatta ai diversi livelli che avevano le ragazze. Anche noi genitori e fratelli o sorelle abbiamo potuto provare il percorso dopo e hanno vinto alla grande le mie figlie molto più veloci a fare il giro del mondo, a stare accovacciati sul cavallo, ecc! Ci siamo fatte tante belle risate e dopo c'era il caffè con una buonissima torta di mirtilli.
martedì 31 luglio 2012
Regionala och italienska ponnymästerskap - Campionati regionali e nazionali pony
För Sofias del blev juni en månad med viktiga och stora tävlingar som nog gav henne fina erfaranheter att minnas en längre tid framåt. 9-10.6 deltog hon i de regionala ponnymästerskapen i Equiconfor tillsammans med tre andra ponnyryttare från stallet. Klasserna dom kunde delta i var antinge 80 cm klassen för under 11-åringar och 90-95 cm klassen för under 13-åringar. P.g.a. sin ålder var Sofia den enda som inte kunde delta i den lättare klassen, utan var tvungen att delta i den högre, trots att hon egentligen var den som hade mindre erfarenhet av tävlingar i 90 cm klassen och inte heller riktigt kände ponnyn som hon skulle delta med. Av ridskolans ponnyer är Giorgia den som hoppar bäst och därför fick hon rida den. Hon hade inte mycket tid att träna med Giorgia och det var deras första tävling tillsammans.
Tävlingarna gick allt som allt fint. Av ca 50 deltagare kom Sofia och Giorgia på 19 plats. Första dagen kom hon med i prisutdelningen där de 10 första fick en rosett. Hon kom på 9:e plats med en felfri bana i tävlingen i två faser och den andra dagen fick hon två nedslag.
I slutet av juni bar det av till Cervia vid Adriatiska havet i Emilia Romagna där flickorna deltog i de Italienska ponnymästerskapen. Klasserna var lika också där, men förstås var det ännu mer spännande eftersom det var duktiga ponnyekipage från hela Italien som deltog.
Första dagen glömde Sofia tyvärr att rida förbi mållinjen, vilket ingen av oss, inte ens ridläraren hade märkt, så hon blev diskad. Hon fick bara ett nedslag och tävlingen gick annars så fint så det var verkligen synd. Tyvärr var det så att om man blev diskad någon av dagarna så kunde man tävla vidare, men resultaten räknades inte. Den andra dagen fick hon också ett nedslag och den tredje dagen red hon felfritt, men p.g.a. första dagens diskning fick hon inte vara med i omhoppningen. Det hade varit roligt att se hur det skulle ha gått, fastän hon inte hade kommit med i prisutdelningen. Det var närmare 150 ekipage som startade i hennes klass. En fin erfarenhet var det i alla fall och spännande för oss föräldrar som var och tittade på. Det var varmt och tävlingarna pågick på morgnarna. Efter tävlingarna hann vi inte ha det tråkigt, för då drog vår ridlärare oss med till den stora nöjesparken Mirabilandia och så fanns det en simbassäng i hotellet.
Giugno è stato un mese di gare importanti per Sofia. Dal 9 al 10 giugno ha partecipato ai campionati regionali pony all'Equiconfor insieme ad altre tre amiche che gareggiano con i pony. Le categorie alle quali potevano partecipare erano la 80 per gli under 11 e la 90-95 per gli under 13. Le altre tre hanno partecipato alle gare under 11, mentre Sofia che aveva già compiuto 11 anni ad ottobre ha dovuto fare la categoria più alta. In più è stata la sua primissima gara con la pony, Giorgia che salta meglio di Katerina con cui lei era abituata a gareggiare. Le gare sono andate molto bene considerando tutto questo. Il primo giorno ha fatto netto nelle due fasi ed è arrivata al nono posto. Il secondo giorno invece hanno fatto due barriere e nella classifica finale sono arrivate al 19 posto su 50 binomi.
Alla fine del mese siamo partite per Cervia dove c'erano i campionati italiani pony. Era una gara di tre giorni. Il primo giorno, purtroppo, Sofia ha dimenticato di tagliare il traguardo, ha girato prima ed è stata eliminata. Questo, purtroppo, comportava l'eliminazione dalla classifica finale. Ha potuto continuare a fare le gare, ma nella classifica finale tutti gli eliminati sono arrivati ultimi. Peccato, ma tutto fa esperienza. Il primo giorno aveva fatto una barriera, al secondo giorno hanno buttato giù lo stesso ostacolo, mentre il terzo giorno ha fatto netto, ma purtroppo, essendo stata eliminata il primo giorno, non ha potuto fare il barrage. La cosa più importante è stata comunque la bella esperienza ed il fatto di aver montato molto bene ed aver cominciato a fare binomio con Giorgia che è una bravissima pony.
Le gare si svolgevano la mattina ed il pomeriggio c'era la piscina dell'albergo e poi due pomeriggi abbiamo passato a Mirabilandia. Eravamo anche vicinissime alla spiaggia, ma non c'è stato tempo per andarci. Siamo tornate a casa stanchissime ma felici della bella esperienza.
Tävlingarna gick allt som allt fint. Av ca 50 deltagare kom Sofia och Giorgia på 19 plats. Första dagen kom hon med i prisutdelningen där de 10 första fick en rosett. Hon kom på 9:e plats med en felfri bana i tävlingen i två faser och den andra dagen fick hon två nedslag.
I slutet av juni bar det av till Cervia vid Adriatiska havet i Emilia Romagna där flickorna deltog i de Italienska ponnymästerskapen. Klasserna var lika också där, men förstås var det ännu mer spännande eftersom det var duktiga ponnyekipage från hela Italien som deltog.
Första dagen glömde Sofia tyvärr att rida förbi mållinjen, vilket ingen av oss, inte ens ridläraren hade märkt, så hon blev diskad. Hon fick bara ett nedslag och tävlingen gick annars så fint så det var verkligen synd. Tyvärr var det så att om man blev diskad någon av dagarna så kunde man tävla vidare, men resultaten räknades inte. Den andra dagen fick hon också ett nedslag och den tredje dagen red hon felfritt, men p.g.a. första dagens diskning fick hon inte vara med i omhoppningen. Det hade varit roligt att se hur det skulle ha gått, fastän hon inte hade kommit med i prisutdelningen. Det var närmare 150 ekipage som startade i hennes klass. En fin erfarenhet var det i alla fall och spännande för oss föräldrar som var och tittade på. Det var varmt och tävlingarna pågick på morgnarna. Efter tävlingarna hann vi inte ha det tråkigt, för då drog vår ridlärare oss med till den stora nöjesparken Mirabilandia och så fanns det en simbassäng i hotellet.
Giugno è stato un mese di gare importanti per Sofia. Dal 9 al 10 giugno ha partecipato ai campionati regionali pony all'Equiconfor insieme ad altre tre amiche che gareggiano con i pony. Le categorie alle quali potevano partecipare erano la 80 per gli under 11 e la 90-95 per gli under 13. Le altre tre hanno partecipato alle gare under 11, mentre Sofia che aveva già compiuto 11 anni ad ottobre ha dovuto fare la categoria più alta. In più è stata la sua primissima gara con la pony, Giorgia che salta meglio di Katerina con cui lei era abituata a gareggiare. Le gare sono andate molto bene considerando tutto questo. Il primo giorno ha fatto netto nelle due fasi ed è arrivata al nono posto. Il secondo giorno invece hanno fatto due barriere e nella classifica finale sono arrivate al 19 posto su 50 binomi.
Alla fine del mese siamo partite per Cervia dove c'erano i campionati italiani pony. Era una gara di tre giorni. Il primo giorno, purtroppo, Sofia ha dimenticato di tagliare il traguardo, ha girato prima ed è stata eliminata. Questo, purtroppo, comportava l'eliminazione dalla classifica finale. Ha potuto continuare a fare le gare, ma nella classifica finale tutti gli eliminati sono arrivati ultimi. Peccato, ma tutto fa esperienza. Il primo giorno aveva fatto una barriera, al secondo giorno hanno buttato giù lo stesso ostacolo, mentre il terzo giorno ha fatto netto, ma purtroppo, essendo stata eliminata il primo giorno, non ha potuto fare il barrage. La cosa più importante è stata comunque la bella esperienza ed il fatto di aver montato molto bene ed aver cominciato a fare binomio con Giorgia che è una bravissima pony.
Le gare si svolgevano la mattina ed il pomeriggio c'era la piscina dell'albergo e poi due pomeriggi abbiamo passato a Mirabilandia. Eravamo anche vicinissime alla spiaggia, ma non c'è stato tempo per andarci. Siamo tornate a casa stanchissime ma felici della bella esperienza.
Iscriviti a:
Post (Atom)








