Långritt med islandshästar - Trekking con cavalli islandesi

17.7 var det äntligen dags för vår långritt med islandshästar som vi hade beställt redan innan vi kom till Finland.

Jag och min systers dotter har varit på en sådan redan en gång tidigare för två år sedan, men då kunde våra döttrar inte följa med. Nu är de båda så duktiga på att rida så det gick bra. Renja är precis lika gammal som Sofia och dom har också ridit ungefär lika länge. Renja hade varit på ridläger i det här lilla islandshäststallet där vi hade beställt vår 5 timmars ridtur.
Det var nog sommarens höjdpunkt, tror jag, mycket lyckat! Det var bara jag, Saara, Renja, Sofia och två ledare, så det var också ganska lyxigt. Vi stannade en gång och åt mat och en gång och drack kaffe och allt var så fantastiskt gott där ute i naturen!
Jag fick en svart islandshäst som hette Flygill, Sofia en skimmel som hette Thokki, Saara red Hrefna och Renja gotlandsrusset Elli. Dom var alla mycket snälla och trevliga. Vår ledare, Sisko red hela vägen utan sadel. Terrängen var ganska omväxlande med skogsstigar och ängar.

På ett ställe fanns det massor av härliga hallon som flickorna stannade och plockade.

Vi åt vid en s.k. "laavu" som är ett vindskydd av stockar som har byggts i skogen och där fick vi grillade kycklingsfiléer, grillad korv och god sallad. Senare hade vi kaffepaus på samma ställe med saft, kaffe och pannkaka.

 

Flygill kunde både tölt och pass, men det kunde inte jag, så jag lyckades inte alltid få den i rätt gångart. På en 5 timmars ritt kunde vi förstås inte tölta och galoppera så mycket, men alltid emellanåt fick vi göra det och det var ju härligt! Vädret växlade mellan sol, varmt och regn, men det var så varmt så efter regnet hann vi torka innan vi kom tillbaka till stallet. Sofia som aldrig hade fått rida utan sadel i Italien, sa att det skulle vara roligt att prova. Då sa Sisko att vi kan lämna sadlarna i bilen som hämtade vår vägkost och rida resten av vägen utan sadel och det gjorde vi. Vad roligt! Jag hade inte heller gjort det på många många år och Flygills rygg var härligt rund.

Finalmente il 17.7 era arrivato il giorno del trekking con cavalli islandesi che avevamo prenotato già prima di venire qui in Finlandia. C'eravamo io, Saara (figlia di mia sorella), Renja (sua figlia che ha l'età di Sofia) e Sofia più le due guide. Questo trekking di 5 ore è stata veramente una delle cose più belle che abbiamo fatto qui. Io ho montato un cavallino nero di nome Flygill, Sofia Thokki, Saara Hrefna e Renja un russ gotlandese di nome Elli. I cavalli finlandesi hanno sempre nomi islandesi e la cosa particolare è che sono piccoli come dei pony, ma possono portare il peso di un uomo adulto e oltre alle andature normali, ne hanno altre due - tolt e ambio che sono molto comode e veloci. Flygill sapeva andare a tutte e 5 le andature, ma io non conosco bene gli aiuti che si devono usare per ottenere le andature islandesi e non sempre ci riuscivo. Il paesaggio era molto vario tra boschi e prati.
Naturalmente, in un trekking di 5 ore non potevamo andare sempre tanto veloce per non stancare i cavalli, ma abbiamo galoppato, abbiamo provato il tolt e l'ambio ed era bellissimo! Alla fine abbiamo anche tolto le selle che abbiamo fatto portare via dalla macchina che ci portava il nostro pick nick e abbiamo fatto l'ultimo pezzo a pelo facendo sia dei tratti di galoppo che di tolt e ambio. Che bello!!! Abbiamo mangiato ad un "laavu" che è una copertura di legno nel bosco. C'erano filetti di pollo e salsiccia alla brace ed una buonissima insalata. Dopo c'era anche la pausa per il dolce con caffè o succo. Ad un certo punto c'erano tantissimi buonissimi lamponi e le ragazze sono scese da cavallo per raccoglierle. C'era sia sole che pioggia, ma dopo la pioggia ci siamo presto asciugate perché l'aria era calda. Una bellissima esperienza da ripetere!